Idrotten är partipolitisk obunden och med drygt ett år kvar till valet går vi in i en kommande valrörelse med två tydliga krav. Ett är att idrott och folkhälsa hör ihop och kräver resurser och det andra är att ökade offentliga medel måste satsas på anläggningar och idrottsmiljöer.
Vi vill alla må bra, leva ett gott och långt liv. Men förutsättningarna och möjligheterna för oss är inte desamma. Folkhälsan skiljer sig påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper och en av vår tids stora samhällsutmaningar är just denna ökande hälsoklyfta. För att nå målet om en jämlik hälsa behövs en gemensam kraftsamling. Samtidigt som många människor mår bra ser vi att allt fler mår sämre och att samhället får ökade kostnader för sjukförsäkring och sjukvård. Om fler äldre rör på sig kan samhället spara närmare 80 miljarder kronor om året. Potentialen och möjligheterna för oss att må bättre och samtidigt minska kostnaderna för samhället är mycket stor.
Enorm samhällsnytta
Det finns de som påstår att idrotten kostar mycket pengar men det är uppenbart att vi är samhällsekonomiskt lönsamma. I en sammanställning av befintlig forskning har 16 forskare visat på den enorma samhällsnytta som idrotten med sina 3,2 miljoner medlemmar och 20 000 föreningar bidrar med på en rad olika områden i samhället.
Forskning visar att regelbunden motion har effekter som minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, minskad risk för frakturer, förbättrad balans- och koordinationsförmåga, minskad risk för belastningsskador med mera. Idrottande ungdomar har bättre självkänsla, begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är engagerade i idrottsföreningar. Hos äldre bidrar motion till att minska risken för bland annat demens. Mer än 600 000 idrottsledare utför varje år nästan 70 000 heltidsarbeten. Om de ideella insatsernas värde ersattes i nivå med outbildade fritidsledare skulle det kosta cirka 20 miljarder kronor årligen.
Det livslånga idrottandet
Att skapa förutsättningar för ett livslångt intresse för fysisk aktivitet, det vill säga att röra på sig är en av idrottsrörelsens viktigaste uppgifter. Inom idrotten arbetar vi nu mot strategi 2025 och det livslånga idrottandet. Vi blir allt äldre och kommer både vilja och behöva röra på oss i högre ålder. Vi vill utveckla vår verksamhet så att fler väljer att idrotta i förening under hela livet.
Därför vill vi att:
l Idrottsrörelsen ges möjlighet genom ett förstärkt offentligt stöd att utveckla föreningsidrott för äldre (65+). Men för att kunna bedriva verksamhet behöver också det växande behovet av idrottsanläggningar och idrottsmiljöer tillgodoses. Det behövs många nya bostäder i Sverige och vi har den högsta byggtakten på 40 år.
Men ett bra boende är mer än bara en bostad. Självklart måste skolor, sjukhus, arbetsplatser och infrastruktur byggas. För ett starkt och hållbart samhälle behövs också idrottsanläggningar och ytor, inte minst eftersom de också är platser där vi möts över gränser, skapar tillit och förståelse för varandra. Platser där vi kan utveckla våra intressen och växa som människor. Vi behöver platser där vi kan må bra – tillsammans. Vi behöver bygga för vår hälsa.
Skriv in idrotten i lagen
Att idrotten missas när nya bostadsområden planeras eller förtätas är ohållbart och leder till ökade kostnader för samhället. Sjukvårdskostnader ökar när möjligheterna till fysisk aktivitet minskar, känslan av delaktighet i lokalsamhället försvinner och allt detta får stora konsekvenser på längre sikt. Därför vill vi att:
l Idrott skrivs in i plan- och bygglagen.
l Boverket tar med idrott i sin vägledning till kommunerna.
Vi är övertygade om att föreningsidrotten, liksom det svenska föreningslivet i sin helhet, har en viktig roll att spela även i framtiden. Svensk idrott kommer att vara en kraft för att möta gemensamma samhällsutmaningar och vill bidra till att skapa en gemenskap och framtidstro i samhällets alla delar och därigenom möjliggöra goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar och bidra till god hälsa genom livets alla faser. För att idrotten ska kunna göra det krävs att idrottsrörelsen får de förutsättningar som behövs och att vi genom samverkan med andra kan bidra till ett mer inkluderande samhälle.
Idrotten gör Sverige starkare
För många är det självklart att idrotten bidrar med stor samhällsnytta. Jag och många idrottsledare med mig kan dock störas av att beslutsfattare och opinionsbildare allt för ofta bara verkar läsa den samhällsekonomiska resultaträkningens kostnadssida och inte dess intäktssida. För oss gäller det att ständigt påminna de som försöker hävda att vi bara kostar samt rikta oss till de politiker som inte ser eller har kunskap om idrotten och civilsamhällets viktiga bidrag till att göra samhället bättre.
Vi kan göra mer med rätt förutsättningar. Svensk idrott kan och vill göra Sverige starkare.
Björn Eriksson
ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna