När vi kliver in genom dörren på vårdcentralen eller vill göra ett kläd- eller matinköp är det utrikes födda som i mycket stor utsträckning gör att vården fungerar och att det finns personal i butiken. Detsamma gäller inom industrin, utbildningssektorn och hotell- och restaurangbranschen, skriver debattören.
När vi kliver in genom dörren på vårdcentralen eller vill göra ett kläd- eller matinköp är det utrikes födda som i mycket stor utsträckning gör att vården fungerar och att det finns personal i butiken. Detsamma gäller inom industrin, utbildningssektorn och hotell- och restaurangbranschen, skriver debattören. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Svartmåla inte invandrarna - de behövs på arbetsmarknaden

Den senaste tiden har vi mötts av uttalanden om att det är “fakta att svenskar kommer befinnas sig i minoritet”. Med andemeningen att utrikes födda kommer ta över vårt land. Påståendet stämmer inte. Däremot är redan, och kommer, utrikes födda vara avgörande för hur vi som land klarar kompetensförsörjningen, skriver Therese Svanström, TCO.

ANNONS
|

Utrikes födda har stått för den största ökningen av antalet sysselsatta och är den arbetskraft som får samhället att fungera. I sin regeringsförklaring beskrev statsministern integrationen som misslyckad. Därtill menar organisationer som Svenskt Näringsliv att utanförskapet växer. Men vad som sällan lyfts fram är att utrikes födda är helt avgörande för en fungerande välfärd och tillräckligt många kollegor på arbetsplatserna. Om svepande påståenden betraktas som fakta riskerar det att rikta uppmärksamheten åt fel håll och dra isär samhället.

Det finns tveklöst problem på arbetsmarknaden kopplade till bristande integration. Fler behöver gå till jobbet för att försörja sig, ingå i ett sammanhang och bidra till samhället. Det gäller såväl utrikes som inrikes födda. Men vi behöver granska påståenden om utrikes föddas ställning på svensk arbetsmarknad som figurerar i debatten, eftersom bilden ofta är ljusare än vad som hävdas.

ANNONS

Stark utveckling

När vi kliver in genom dörren på vårdcentralen eller vill göra ett kläd- eller matinköp är det utrikes födda som i mycket stor utsträckning gör att vården fungerar och att det finns personal i butiken. Detsamma gäller inom industrin, utbildningssektorn och hotell- och restaurangbranschen. Inom flera branscher har antalet sysselsatta inrikes födda samtidigt minskat. Tvärtemot gängse beskrivning har utrikes födda både haft en stark utveckling och gjort skillnad på arbetsmarknaden. Detta har också förbättrats över tid. Från att det tidigare tog sju till nio år innan hälften av de nyanlända var i arbete tar det numer snarare fyra år. Det är en påtaglig förbättring.

Självklart ska utrikes födda kvinnor och män ha lika goda förutsättningar att få jobb. I dag är det allra tuffast för utrikes födda kvinnor. Men utvecklingen går åt rätt håll. Här gäller det att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt.

I Sverige har utrikes födda kvinnor ungefär samma sysselsättningsgrad som inrikes födda kvinnor i EU

Arbetslösheten är hög bland utrikes födda kvinnor, men andelen sysselsatta bland utrikes födda är både historiskt hög och dessutom högre än för utrikes födda i EU som genomsnitt. I Sverige har utrikes födda kvinnor ungefär samma sysselsättningsgrad som inrikes födda kvinnor i EU. Och i påtagligt högre grad än länder som Italien och Grekland. Det innebär inte att vi ska vara nöjda, men bilden behöver nyanseras av att utrikes födda kvinnor i Sverige inte jobbar.

ANNONS

En ofta återkommande beskrivning är att vi i Sverige har ett ovanligt stort gap mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad. Men det gapet förklaras av att inrikes födda har en mycket hög sysselsättningsgrad i Sverige jämfört med omvärlden. Det gäller särskilt inrikes födda kvinnor. Skillnaden förklaras alltså inte av att utrikes födda är sysselsatta i ovanligt låg utsträckning i Sverige – utan av att väldigt många inrikes födda har arbete.

Bidrar till samhället

Vi måste i högre utsträckning se utrikes födda som en tillgång på arbetsmarknaden och att utrikes födda bidrar till samhället. Detta är en resurs jämfört med hur det ser ut i omvärlden. Faktum är att under lång tid har utrikes födda varit avgörande för arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera.

Sedan 2005 har antalet sysselsatta födda utanför Sverige ökat med drygt 600 000 personer. Samtidigt har sysselsättningen bland inrikes födda ökat med drygt 100 000 personer. Av den totala ökningen har alltså utrikes födda svarat för mer än 80 procent. Detta samtidigt som sysselsättningsgraden för utrikes födda ökat tydligt.

Lugnare tonläge

Ska vi ligga i framkant när det gäller tillväxt och välfärd måste fler jobba. Arbetsgivarna skriker redan efter arbetskraft. I sin senaste befolkningsprognos räknar SCB med att utrikes födda framöver kommer svara för huvuddelen av tillskottet till befolkningen i arbetsför ålder. Till 2035 väntas utrikes föddas andel av ökningen uppgå till närmare 80 procent. Vi behöver därför se utrikes födda som en tillgång och att alla som jobbar bidrar med skatteintäkter till vårt gemensamma.

ANNONS

Det behövs mer riktade åtgärder för grupper som har svårt att få jobb, för utrikes födda kvinnor inte minst. Men med rätt fokus och ett lugnare tonläge i debatten ökar möjligheterna att rätt insatser görs på arbetsmarknaden så att ännu fler kan få ett jobb att gå till. Det är så vi får samhället att hålla ihop.

Therese Svanström, ordförande för TCO

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS