Försvarsmaktsövningen Aurora 23 pågår mellan den 17 april – 11 maj. Det är den största övningen i Sverige på över 25 år med deltagande från 14 länder utöver Sverige. I dag besöker Försvarsministern ett övningsmoment där svenska förband samövar med US Marine Corps. Det är en tydlig säkerhetspolitisk signal att USA väljer att skicka ett stort bidrag på 700 soldater ur en spjutspetsförmåga som den amerikanska marinkåren till Aurora 23.
Det kraftigt försämrade säkerhetsläget och hotet från Ryssland påvisar tydligt vikten av att Sverige genomför en övning av Auroras dignitet. Att samöva med en rad länder som är nära partners med Sverige stärker vår förmåga att agera tillsammans i händelse av kris och krig, vilket även bidrar till säkerheten i närområdet. Stora övningar med deltagande förband från alla försvarsgrenar möjliggör att en rad komplexa moment kan genomföras.
Offensiva flygoperationer
Under Aurora ingår bland annat följande moment: Beredskapshöjning och mobilisering; möjligheten att kunna ta emot och transportera utländsk trupp; kust- och luftförsvar; offensiva flygoperationer, sjöfartsskydd och cyberförsvar samt möjligheten att kunna försvara specifika geografiska områden som Gotland och Norrland. Genom den amerikanska marinkårens deltagande övas även nationell förmåga att ta emot militärt stöd.
Aurora 23 övar även Sveriges totalförsvarsförmåga. Det civila försvaret är centralt både för att det militära försvaret ska kunna fungera och för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och värna civilbefolkningen i skarpt läge. En lång rad olika aktörer ingår i det civila försvaret – allt från myndigheter och organisationer till företag. Därför är det viktigt att det militära och civila försvaret övar tillsammans och att ett 50-tal civila aktörer är representerade under Aurora. Det ingår viktiga moment där Försvarsmakten och civila myndigheter behöver agera samordnat, till exempel vid ett masskadeutfall som involverar lokala myndigheter, räddningstjänst och sjukvård.
Samarbete inom norra Europa kommer bli en central del i Sveriges kommande Natomedlemskap
Även Nato lägger allt större fokus på civil beredskap. Nato har identifierat sju centrala sektorer som måste kunna upprätthålla verksamhet vid en konflikt. Det handlar bland annat om energi- och vattenförsörjning samt förmågan att kunna upprätthålla kommunikationssystem och att kunna hantera masskadeutfall.
Sverige har sedan 1990-talet samövat med andra länder. Vi har genom detta uppnått en god förståelse för hur andra försvarsmakter fungerar och stärkt den svenska Försvarsmaktens förmåga att framgångsrikt agera tillsammans med andra, så kallad interoperabilitet. I takt med att säkerhetsläget har försämrats har samövningarna blivit allt fler och större.
I princip alla viktiga partners i norra Europa deltar med bidrag till Aurora. Det innefattar alla de nordiska länderna förutom Island; de baltiska länderna, Tyskland och Polen, men även USA, Storbritannien, Frankrike, Portugal och Österrike.
Fördjupat samarbete
Samarbete inom norra Europa kommer bli en central del i Sveriges kommande Natomedlemskap. Nato arbetar just nu med att ta fram nya regionala planer som kommer utgöra grunden för Natos gemensamma försvarsplanering, som vid medlemskapet kommer att omfatta även Sverige.
Under 2023 leder Sverige det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Förutsättningarna för att fördjupa detta samarbete kommer att förstärkas av Sveriges och Finlands Natomedlemskap. Därmed kommer hela Norden att ha en gemensam försvarsplanering. Med detta som grund kommer en ny vision för samarbetet att tas fram under det svenska ordförandeskapet.
Det är ett styrkebevis att Sverige nu kan anordna en stor övning där 25 000 personer ur Sveriges militära försvar deltar tillsammans med 1000 personer från det civila försvaret samt tusentals soldater från 14 partnerländer. Sveriges försvar stärks och vår samverkan med viktiga partnerländer fördjupas och stärks genom övningar som Aurora. Det är goda nyheter för Sveriges säkerhet.
Pål Jonson, försvarsminister
Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar