Historien är välkänd: när Götatunneln invigdes påbörjades ett stort arbete kring vad som skulle hända på första parkett vid älven. Efter 14 år gapar fortfarande gråytorna tomma på Skeppsbron. Och kostnaderna tickar på. Nu påstår sig Fastighetskontoret ha hittat ännu fler kostnader och omständigheter som gör det omöjligt att plantera träd i den planerade parken. Hur är det möjligt att inte vi fått reda på detta tidigare?
Nu vill en del ha en helt ny detaljplan. Tyvärr finns det en hel del problem även med det. Älvstrandens projektledare har pekat ut dessa:
• Projektet har redan kostat 350 miljoner kronor
• En ny detaljplan kan bli aktuell först efter 2025
• Staden riskerar viten från verksamheter som byggts upp i tron att projektet ska realiseras
• En ny vattendom måste sökas och det är osäkert om den kommer att gå igenom
• Det finns inte så mycket som talar för att en ny detaljplan kommer att gå med plus
Betydelsefull faktor
Risken är att Skeppsbron står obebyggd i ytterligare 14 år. Även det har en prislapp, inte minst när det gäller utvecklingen i stadskärnan. En attraktiv stadskärna är en betydelsefull faktor när företag ska rekrytera. Obebyggda grusplaner är inte attraktiva.
Vi är i ett läge där Coronapandemin snabbspolat fram utveckling för centrumverksamheter. E-handeln ökar, fler jobbar hemma och det blir allt tuffare för befintliga verksamheter. För att stadskärnan på sikt ska bli mer hållbar och robust måste fler människor röra sig i centrum och då behöver fler bo där. I dag bor åtta procent av Göteborgs befolkning i de centrala delarna av staden, två procent i innerstaden. För att få fler boende i centrum behövs enklare byggregler och enklare processer för att omvandla lokaler till bostäder.
Ett ännu större hinder är stadens organisation. Skeppsbron är bara ett exempel av flera på hur viktiga stadsutvecklingsprojekt inte lyckas nå ända fram. I bostadsdebatten sägs det ofta att vi inte kan bo i en utredning, men om vi samlade allt som skrivits om Älvstadsprojektet och Skeppsbron skulle det kunna bli väggar i en skyskrapa.
Inget helhetsansvar
Den viktigaste orsaken till att projekt inte går i mål i Göteborg är brister i stadens organisation när det gäller planering, byggande och ekonomitänk. Arbetet med gator och parkmark är inte synkat med planeringen av byggnader. Förskolor och skolor glöms bort. Kostnaderna för marksanering eller översvämningshantering skenar plötsligt. När ingen är ansvarig eller har mandat över helheten bli listan över misslyckanden lång. Här har näringslivet kunskaper som skulle vara värdefulla. Använd dem.
Vi är övertygade om att alla vill det bästa för staden, men när alla förvaltningar som är inblandade i stadsutveckling – främst kontoren för trafik, stadsbyggnad, fastighet, park och natur - har samma tyngd i den politiska hierarkin är det svårt att få fram beslut.
Framför allt måste vi bygga ut det gamla varvs- och hamnområdet till en attraktiv kärna i Västsverige och binda ihop den spretiga staden över fysiska och såväl som mentala barriärer
Detta har påpekats av byggaktörer och av oss näringslivsorganisationer under lång tid, det har uppmärksammats i stadens egna utvärderingar och utretts grundligt under två års tid. Efter många bordläggningar beslutade en majoritet i kommunfullmäktige 2017 att inte gå vidare med föreslaget om en omorganisation. Då var argumenten att staden redan var hårt ansträngd av en förändring inom utbildningssektorn. När den var klar blev det uppenbart att det behövdes förändringar även när det gäller stadsdelsnämnderna.
Nu är det hög tid att våga och orka ta i den strategiska frågan om byggande i staden. Just nu ser vi lyftkranar överallt i Göteborg, men mycket av det som byggs i dag har planerats under lång tid. Det är dags att planera för nästa steg i utvecklingen. Framför allt måste vi bygga ut det gamla varvs- och hamnområdet till en attraktiv kärna i Västsverige och binda ihop den spretiga staden över fysiska och såväl som mentala barriärer. Ett arbete som kräver en transparent organisation, tydliga mandat och beslutskraft.
Många kockar
Dagens brister kostar tid, pengar och energi. De hotar också investeringar i vår stad. Är det för krångligt och osäkert söker sig bygg- och fastighetsbolag till andra platser.
Det har funnit många kockar i Skeppsbro-soppan genom åren. Men att fundera för länge över vem som gjort fel leder inte framåt. Oavsett vad som hänt tidigare har Axel Josefson och Hampus Magnusson nu ansvaret att leda stadsbyggandet framåt. Vi kräver samordning och en tydlig ledning av verksamheten.
Vår uppmaning till politikerna är att orka och våga besluta om en tidpunkt för när en omorganisation ska vara på plats.
Gunilla Grahn Hinnfors, ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammaren
Christina Heikel, näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna i Göteborg
Petra Sedelius, näringspolitisk ansvarig, Byggföretagen Väst
Lena Dalerup, vd, Innerstaden Göteborg