"Vi väljer att resa till månen under det här decenniet och göra de andra sakerna, inte för att de är lätta, men för att de är svåra…”
I dessa dagar, när vi uppmärksammar att det har gått 50 år sedan den första människan satte sin fot på månen, minns vi president John F. Kennedys ord i talet han gav i Houston den 12 september 1962. Månen skulle nås före årtiondet var över. Som vi vet så lyckades detta med Apollo 11 i juli 1969.
Idag är det en helt annan ambition som upptar världen: De globala målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030. Nu är det inte ett mål vi talar om, utan 17. Och nu är det inte bara en nation som ställer sig bakom, utan hela världssamfundet. Men brådskan är den samma: målen ska nås före nästa årtionde är över. Och som för Apolloprojektet krävs politisk vilja och resurser.
Återigen sätter svenska forskare – och en svensk skolelev, Greta Thunberg - klimatfrågan på den internationella agendan
Vad är egentligen nytt med hållbarhetsmålen och Agenda 2030? Vi har länge känt till att mänsklig aktivitet utmanar planetens gränser och att det finns stora olikheter i ekonomiska förutsättningar och hälsa som måste hanteras. Klimatfrågorna har varit på agendan i mer än 100 år. År 1896 framlade Svante Arrhenius beräkningar som visade att ökningar i koldioxidkoncentrationen i atmosfären skulle medföra stora temperaturförhöjningar. Och återigen sätter svenska forskare – och en svensk skolelev, Greta Thunberg - klimatfrågan på den internationella agendan.
Det som är nytt med FN:s Agenda 2030 är att den så tydligt påvisar de stora sammanhangen - hur klimat, miljö, resurser, ekonomi och hälsa är tätt sammankopplade. Man kan inte tala om klimatförändringar utan att också tala om hälsa. Och man kan inte tala om ekonomisk utveckling utan att samtidigt se på hur vi utnyttjar olika naturresurser. FN:s agenda sätter tydliga mål och de ska nås innan vi skriver 2030.
Vem har ansvaret för att realisera ambitionerna i de 17 hållbarhetsmålen? I Agenda 2030 framhålls att om resan mot 2030 ska bli framgångsrik måste den involvera regeringar såväl som parlament, FN-systemet och andra internationella institutioner, lokala myndigheter, ursprungsbefolkningar, civilsamhället, näringslivet och den privata sektorn, det vetenskapliga och akademiska samhället, och ”alla människor”.
Aktörerna i den långa listan ovan måste gemensamt skapa allianser av en helt ny typ, där särintressen måste vika för övergripande mål
Det som behövs nu är att varje aktör kliver fram och definierar sitt eget ansvar. En kritisk utgångspunkt är då att ingen enskild aktör kan hantera de utmaningar vi står inför. Aktörerna i den långa listan ovan måste gemensamt skapa allianser av en helt ny typ, där särintressen måste vika för övergripande mål.
Universitet och högskolor har ett stort ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle. Vi måste skapa förståelse för hållbarhetsmålen och hur de kan uppnås. Nu 20 år efter införandet av Bolognaprocessen måste vi revidera våra utbildningsprogram för att förbereda morgondagens ledare och medborgare att möta de globala utmaningarna. För forskningen är den första och viktigaste åtgärden att tillse att olika, redan kända, forskningsbaserade lösningar kommer till nytta utanför universitetens väggar. De helt nya och avgörande genombrotten kommer från grundforskning inom samtliga vetenskapsområden, såväl teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin, humaniora och samhällsvetenskap. Att samhällsutmaningarna hör ihop ställer krav på ökad tvärdisciplinär kompetens ”vilket bör premieras i större utsträckning än i dag”, som den svenska Agenda 2030-delegationen skrev på DN debatt 11/3 2019.
Tillsammans har lärosäten den breda kompetens som är helt nödvändig för att belysa hur de olika hållbarhetsmålen hänger ihop och påverkar varandra. Denna kompetens måste komma beslutsfattare, näringslivet och det civila samhället till del. För att nå målen måste beslutsfattare gå utöver enskilda sektorer – de måste veta hur målen om hälsa, fattigdom och utbildning hänger ihop med varandra, och hur dessa mål hänger ihop med målen om jämställdhet och fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. I en tätt sammankopplad värld måste beslut fattas i ett sektorövergripande perspektiv där man förstår att beslut i en enskild sektor kan ha stora effekter – negativa eller positiva – i en annan.
Studenter vill göra skillnad och säkerställa att människor med olika expertis och vetenskaplig bakgrund möts
Våra studenter är nyckeln till framgång. Studenter vill göra skillnad och säkerställa att människor med olika expertis och vetenskaplig bakgrund möts både inom lärosätena och inom det övriga samhället – lokalt och globalt. Det blev tydligt när ledningarna för Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Chalmers och Kungl. Vetenskapsakademien under våren bjöd in studenter, forskare och lärare till en heldag för nytänkande kring högre utbildning med de globala hållbarhetsmålen som inspiration
Vår vision är att svenska lärosäten ingår i ett tätt samarbete för Agenda 2030. En sådan akademisk allians kan ge oss den tvärdisciplin som behövs för att möta de stora samhällsutmaningarna. Svenska lärosäten vill ta sådana ansvar, inte minst visar initiativet Klimatramverket på detta, med en stor uppslutning av universitet och högskolor. SIGHT (Swedish Institute for Global Health Transformation) önskar att med sitt etablerade universitetsnätverk bidra till och facilitera en koordinering av svenska lärosätens insats för Agenda 2030. SIGHT har som en av sina ambitioner att vetenskapligt analysera hur de enskilda hållbarhetsmålen interagerar med varandra och kvantifiera synergieffekter och ”trade offs”.
Med sina 17 mål och 169 delmål och sin korta tidsfrist är Agenda 2030 en utmaning utan motstycke. Komplexiteten kan tyckas vara förlamande men det är universitetens uppgift att göra den inspirerande och hanterbar. Med nya allianser och med utbildning och forskning som grund ska vi hjälpa till med att nå målen, inte för att det är lätt, men för att det är svårt - och för att det är nödvändigt.
Stefan Bengtsson
rektor Chalmers tekniska högskola
Peter Friberg
professor Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, medgrundare av och föreståndare för SIGHT (Swedish Institute for Global Health Transformation) vid Kungl. Vetenskapsakademien
Ole Petter Ottersen
rektor Karolinska Institutet
Carl Johan Sundberg
professor/prefekt Karolinska Institutet
Eva Wiberg
rektor Göteborgs universitet