När arbetslösheten i Sverige nu ökar innebär det att många unga drabbas hårt. 4 000 fler ungdomar (18-24 år) var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari jämfört med samma månad i fjol.
Många unga som förlorar jobbet riskerar att hamna i ekonomiska svårigheter. Unga har ofta tillfälliga arbeten i branscher som är konjunkturkänsliga. En stor del saknar skydd från samhällets ekonomiska trygghetssystem eftersom de inte arbetat länge nog för att kvalificera sig för a-kassa. Drygt var fjärde ung person i åldern 20–24 år har låg ekonomisk standard.
Stress och oro över ekonomin är vanligt, relationer till familj och vänner påverkas ofta negativt. Den som inte har råd att delta i aktiviteter eller umgås med vänner på fritiden riskerar även att hamna utanför den sociala gemenskapen.
Skuldsätter sig
För en del unga som hamnar i ekonomiska svårigheter blir lösningen att handla på kredit eller skuldsätta sig. Antalet unga som hotas av vräkning ökar, även antalet som har vräkts har ökat de senaste åren.
Cirka 140 000 unga (16–29 år) i Sverige är under mer än ett års tid i en situation där de varken arbetar eller studerar. Störst risk att hamna i långvarigt utanförskap under flera år löper unga som hoppat av gymnasiet, har utländsk bakgrund, lever med psykisk ohälsa, långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
En ny rapport från MUCF visar att det är mer än dubbelt så vanligt för utrikes födda att tillhöra gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Unga utrikes födda är även arbetslösa i längre perioder och andelen som lever under ekonomiskt utsatta förhållanden är betydligt högre bland utrikes födda unga.
Unga utrikes födda saknar gymnasieutbildning i högre grad än unga som är födda i Sverige. Bland utrikes födda killar är andelen cirka 15 procent. Det är en högre andel jämfört med övriga grupper av unga och andelen ökar.
Möjligheten till stöd ska inte bero på var i landet en ung person växer upp och bor
Att hamna i ett långvarigt utanförskap innebär ett stort personligt lidande för individen. Men även för nära och kära som tvingas se på hur deras barn, syskon och vänner tappar tron på sig själva, på framtiden och att de mår allt sämre. När MUCF i höstas presenterade en rapport om unga som varken arbetar eller studerar blev reaktionerna starka. Många unga hörde av sig och vittnade om hur dåligt de mådde av sin situation. Föräldrar, mor- och farföräldrar berättade om den förtvivlan och maktlöshet de kände för att deras barn eller barnbarn inte får det stöd som de behöver för att ta sig ur arbetslösheten.
Rapporten visade stora skillnader i hur kommuner arbetar med den här gruppen unga och vilket stöd som erbjuds. Bara var tredje kommun erbjuder "en väg in" – en samlad ingång till stöd från olika aktörer. Det är allvarligt då det innebär en bristande likvärdighet. Möjligheten till stöd ska inte bero på var i landet en ung person växer upp och bor.
Ännu högre kostnader
Utanförskap från arbetsmarknaden får dessutom stora samhällskostnader. Ett års försenat inträde på arbetsmarknaden kan kosta samhället runt 500 000–600 000 kronor per person och år i förlorat produktionsvärde och försörjningskostnader. Mot en bakgrund av närmare 140 000 unga i utanförskap, blir summan svindlande. För de unga som har en mer komplex problematik som kräver olika välfärdsinsatser och/eller kontakter med rättsväsendet så blir kostnaderna ännu högre.
Unga som hamnat i utanförskap behöver ofta stöd från flera olika aktörer för att bygga upp självförtroende, skapa rutiner i vardagen och gradvis bygga upp en bra livssituation. Stödet behöver samordnas bättre lokalt, både mellan olika förvaltningar i kommunen och med exempelvis vården, arbetsförmedlingen och försäkringskassan.
MUCF har lång erfarenhet av att arbeta med frågor som rör unga i utanförskap. Myndigheten har stor kunskap om unga som varken arbetar eller studerar samt stor erfarenhet av olika samverkansprocesser. Vi hoppas kunna fortsätta det arbetet. För att minska andelen unga som varken arbetar eller studerar krävs långsiktigt arbete och tidiga insatser. Tillsammans med andra relevanta aktörer vill vi få ett utökat ansvar för att hjälpa denna grupp unga.
Känna sig behövda
Alla unga behöver få möjlighet att skapa sig en försörjning och etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en viktig del i att bli vuxen och få ett eget liv. Ju tidigare samhället agerar för att hjälpa unga in i arbete eller studier desto enklare och billigare är det. Unga har rätt till att känna sig behövda, delaktiga och att känna framtidstro. Utan alla unga kommer Sverige också att få svårt att möta ett ökande behov av arbetskraft.
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF