Det rödgröna styrets signal är att de får skylla sig själva som valt ”fel” skola. Detta är ett slag i ansiktet på friskolornas elever och lärare. Flera av de friskolor som finns i Göteborg har elever från utanförskapsområden. Dessa elever har gjort ett frivilligt val. Kommunens elevstatistik visar att ett flertal friskolor har en mer utmanande socioekonomisk sammansättning än snittet för kommunens egna skolor.
Internationella Engelska Skolan (IES) har exempelvis cirka 300 elever från Göteborgs, enligt polisen, utsatta områden. IES satte förra året betyg i 37 olika modersmål i Göteborg, det vanligaste språket var arabiska. Ändå lyckas friskolorna bättre än de kommunala.
Strider mot lagen
Bland de 20 grundskolor, som enligt Skolverkets SALSA-värden, presterar bäst i Göteborg är enbart två kommunala. På IES Johanneberg, där 78,1 procent av eleverna har utländsk bakgrund blev 88 procent behöriga till yrkesprogrammet på gymnasiet, snittet för kommunala grundskolor är 76,9 procent.
Grundskolenämndens beslut strider mot skollagen, kommunallagen och skolförordningen. Lagen är tydlig. Alla kommuninvånare ska behandlas lika. Ingen elev ska särbehandlas för att hen valt en annan skola än den närmast hemmet. Ingen lärare ska bestraffas för att hen inte vill jobba kommunalt.
Också Göteborgs stad egen förvaltning slår fast att politikerna med detta beslut överträder lagen – och riskerar att i stället dra på kommunen stora kostnader framöver för en symbolpolitik som slår mot friskolor och de 20 procent av stadens elever som valt dessa.
Friskolor är inte alls överkompenserade i förhållande till kommunala skolor
Tryggvadottir Rolka hävdar att friskolor inte ska kompenseras för kostnader de inte har – och väljer alltså att medvetet bryta mot lagen för att göra sin poäng. Medan de kommunala skolorna kompenseras särskilt för avtalade förmånsbestämda pensionskostnader så tas denna kostnad bort från beräkningen av skolpengen till friskoleeleverna.
Men friskolorna har också kostnader för medarbetarnas pensioner. Så kommunalrådet har fel.
Faktum är att flera friskolor har haft högre kostnader än kommunen, som har snålat med avsättningar till pension i flera år, för att säkra sina lärares ålderdom. Dessa kostnader har friskolorna fått inrymma inom den ordinarie skolpengen.
Hela grundantagandet som vänsterstyret gör vilar på lösan sand. Friskolor är inte alls överkompenserade i förhållande till kommunala skolor. Tvärtom.
Oförklarlig skillnad
I rapporten ”Är friskolorna överkompenserade?” kan vi svart på vitt visa att bland 32 granskade kommuner får friskolornas elever i genomsnitt 11 000 kronor mindre per elev och år. Detta är justerat för elevernas socioekonomiska bakgrund och för kommunens bredare uppdrag. 11 000 per elev och år är med andra ord en oförklarlig skillnad som också den strider mot lagen. Dessa extra pengar går till IT, löneadministration och vidareutbildning – kostnader som också friskolorna bär, men inte kompenseras för.
Pengarna kommer med andra ord inte ens de kommunala eleverna till godo. Men vi kan konstatera att om det är några som är överkompenserade är det kommunerna, inte friskolorna.
Mot bakgrund av att kommunala skolor – inte minst i Göteborg – ofta underpresterar kan man undra hur det går ihop. Och var ansvaret för det ligger.
Göteborg har 20 grundskolor där över 30 procent av eleverna lämnar årskurs nio utan behörighet till gymnasiet, en ökning med fem skolor från året innan. Jämfört med andra svenska storstäder är Göteborg sämst i klassen, trots att utmaningarna i exempelvis Stockholm och Malmö är likartade. På exempelvis Frölundaskolan är det så få som knappt 40 procent som får gymnasiebehörighet.
Under all kritik
Ändå har grundskolenämnden, där Viktoria Tryggvadottir Rolka är ordförande, inte kallat till ett enda krismöte. Det är under all kritik. Göteborgs styrande politiker tar helt enkelt inte ansvar som skolhuvudmän. Och försöker nu avleda uppmärksamheten från detta monumentala misslyckande genom att ge sig på de elever och lärare som valt en friskola.
Någonting är riktigt snett i Göteborgs skolpolitik. Men det problemet avhjälps inte av att göra tillvaron svårare för de skolor som är framgångsrika. Lär av dem i stället, är mitt tips till stadens skolpolitiker.
Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund