Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Senaste veckan har aktiviteten i Kabul inte bara varit den blodigaste på länge utan också präglad av stor aktivitet i kontakter mellan Trumps förhandlare och den folkvalda regimen, skriver Lise Blomqvist. Bild: Privat, Ebrahim Noroozi

Stoppa utvisningarna till det konflikthärjade Afghanistan

Trumps "fredsförhandlingar" har använts som argument för Sverige att öka deportationerna till Afghanistan. De ställdes med kort varsel in i söndags. Samtidigt ökar nu oroligheterna i Afghanistan, skriver journalisten Lise Blomqvist.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Med kort varsel avblåste president Trump i helgen fredsförhandlingarna i Afghanistan. Situationen i landet blir därmed än mer hotfull efter de senaste veckornas eskalerande våld mot civilbefolkningen. I Sverige har fredsförhandlingarna väckt stora förhoppningar och Migrationsverket ökar transporterna av asylsökande till Kabul. På tisdag planeras den största deportationen hittills med 85 personer i ett chartrat plan från Arlanda till Kabul.

Förhandlingarna – ett spel för gallerierna

Verkligheten bakom fredsförhandlingarna har varit tydlig, Trump strävade inte efter fred i Afghanistan utan ville att talibanerna skulle garantera att inga fler terrorattacker mot USA skulle kunna planeras från afghansk mark. I förhandlingarna fick inte den folkvalda regeringen vara med, när amerikanerna lämnat skulle afghanerna själva få lösa situationen i landet.

Senaste veckan har aktiviteten i Kabul inte bara varit den blodigaste på länge utan också präglad av stor aktivitet i kontakter mellan Trumps förhandlare och den folkvalda regimen. Men trots fyra personliga möten mellan president Asraf Ghani och den amerikanske chefsförhandlaren tackade Ghani nej och lät sig inte lockas att åka och träffa president Trump för att godkänna avtalet som förhandlats fram utan hans insyn. Enligt uppgift har det inte ens lagts fram skriftligt för honom utan han förväntades nöja sig med en muntlig redogörelse.

Även på hemmaplan har Trumps Afghanistanplaner mött starkt motstånd inte minst bland ledande republikaner. Även ett nätverk av tidigare ambassadörer i Kabul har bestämt avrått från dessa “fredsplaner”, FN:s generalsekreterare har även varnat offentligt.

Allt fler deportationer

Trots att upplägget av förhandlingarna varit väl känt har Trumps fredsförsök i Afghanistan väckt stora förhoppningar i Sverige. Det som återgivits i svenska medier har inte innehållit någon närmare redogörelse utan projektet har framställts som verkliga försök att skapa fred för det afghanska folket. Så sent som i sommar uppdaterade Migrationsverket sin landsanalys där man uttalar starka förhoppningar om en verklig fred. Med denna analys som grund har man sedan fortsatt och intensifierat deportationerna av asylsökande.

Antalet dödade har ökat kraftigt under 2019 och i synnerhet de senaste veckorna. Anmärkningsvärt är att det i många fall är de afghanska specialförbanden och i några fall amerikanskt flyg som ligger bakom dödandet. Senaste veckan tvingades chefen för säkerhetspolisen avgå sedan hans kommandos av misstag gått in i en privat bostad och mördat fyra vuxna bröder under en familjesammankomst. Flera liknande makabra misstag har rapporterats under de senaste månaderna.

Senaste veckan dödades 157 regeringssoldater och 110 civila. Förutom uppmärksammade bombningar i större folksamlingar plågar talibanerna civilbefolkningen med vägbomber och strider i befolkade områden i alla delar av landet.

Lise Blomqvist, journalist, tidigare presschef statens invandrarverk