Ingenjörer vars spetskompetens är nödvändig diskvalificeras oftast direkt i upphandlingen på grund av att de inte pratar svenska men flytande engelska. Vilket får effekten att anbudet underkänns om de inte kan bytas mot svensktalande, skriver debattören.
Ingenjörer vars spetskompetens är nödvändig diskvalificeras oftast direkt i upphandlingen på grund av att de inte pratar svenska men flytande engelska. Vilket får effekten att anbudet underkänns om de inte kan bytas mot svensktalande, skriver debattören. Bild: Claudio Bresciani/TT

Stoppa inte ingenjörer som behövs i Sverige för att de inte kan svenska

Sverige behöver fler ingenjörer. Kompetensen finns tillgänglig utanför våra gränser utan att arbetskraften behöver flytta till Sverige. Men offentliga aktörer sätter stopp genom att kräva svensktalande personal i sina upphandlingar, skriver Anders Wiktorson.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Att det råder brist på ingenjörer är ett välkänt faktum. Många förslag till lösningar handlar om att få fler att studera till ingenjör eller öka arbetskraftinvandringen. Inget har hittills gett önskat resultat.

En konkret lösning som snabbt kan bidra till en bättre kompetensförsörjning är att myndigheter, kommuner och regioner slutar med svenska som språkkrav och öppnar upp för engelskspråkig personal i projekt. Vi och många andra teknikkonsulter har verksamheter i andra EU-länder och utanför Europa som vid behov kan bemanna och kompensera för svårigheter att hitta rätt kompetens i Sverige. Det är hög tid att offentlig sektor internationaliseras och slutar diskvalificera rätt kompetens baserat på en ovilja att kommunicera på engelska.

ANNONS

Motsägelsefullt krav

Inom teknikkonsultbranschen uppmuntras ofta utländska aktörer att lämna anbud i offentliga upphandlingar. Detta bidrar till att få in aktörer med stor erfarenhet att projektera samhällsviktig infrastruktur. Samtidigt ställs det krav på att samtlig personal ska prata svenska och kommunicera endast på svenska. Ett motsägelsefullt krav om offentliga beställare vill ha den bästa kompetensen, utförandet och välkomna utländska aktörer.

Ingenjörer vars spetskompetens är nödvändig diskvalificeras oftast direkt i upphandlingen på grund av att de inte pratar svenska men flytande engelska. Vilket får effekten att anbudet underkänns om de inte kan bytas mot svensktalande.

Ett illustrativt exempel från en upphandling är att en offentlig aktör inte godkände personer som talade norska och danska trots att de även talade flytande engelska. Att myndigheter, regioner och kommuner agerar på detta sätt är beklagligt. Att godkänna engelska som språk skulle snabbt kunna lösa flaskhalsar i kompetensförsörjningen.

Offentlig sektor är politikens förlängda arm och behöver ta ett särskilt ansvar för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för nya svenskar

Kraven utesluter också effektivt människor i Sverige som ännu inte lärt sig svenska, men har engelskan och rätt kvalifikationer i övrigt. Offentlig sektor är politikens förlängda arm och behöver ta ett särskilt ansvar för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för nya svenskar.

Vi föreslår därför att regeringen och civilminister Erik Slottner ser över regelverket för upphandlingar och genomför två konkreta förändringar, samt vid behov ser över lagen om offentlig upphandling:

ANNONS

– Engelskspråkig personal måste likställas med svenskspråkig och bedömas på kompetens och inte språk som i dag fäller avgörandet i upphandlingar. Det måste finnas synnerligen starka skäl för att inte acceptera engelskspråkig kompetens.

– Säkerställa att upphandlande myndigheter, kommuner och regioner höjer sin kompetens och vilja att arbeta på engelska.

Anders Wiktorson, vd COWI i Sverige

ANNONS