Debatten om konfessionella respektive icke-konfessionella skolor, men med religiösa inslag har debatterats under lång tid. Det är uppenbart att radikala och personer verksamma inom den våldsbejakande miljön utnyttjar dagens regelverk för att motverka integrationen men också för att finansiera och stötta icke demokratiska rörelser.
Det som är tillåtet i dag är att konfessionella inslag får förekomma på en friskola, men inte i undervisningen. Ett annat bekymmer är att vi än i dag inte vet hur många fristående skolor med konfessionell inriktning som finns. En siffra som redovisats är runt 70 skolor. Men i och med att fler skolor avslöjats med att ha konfessionell inriktning, vet vi inte omfattningen.
Detta är en allvarlig brist i systemet. Skolinspektionen måste få en samlad bild av vilka skolor som har tillstånd och vilken verksamhet de tänker bedriva. Inte minst är det viktigt att veta detta för elever och föräldrar när man söker skola.
Inför anmälningsplikt
Liberalerna menar att en anmälningsplikt måste införas vid ansökan om start av en konfessionell skola. Skolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap och fostra demokratiska individer. Det är allvarligt att det finns skolor där religiösa inslag förekommer i undervisningen i strid med skollagen och att det också finns huvudmän som sympatiserar med extremistiska organisationer som tillåts bedriva skolverksamhet med offentliga medel.
Det mest uppseendeväckande är nog Skolinspektionens beslut under 2020 som rörde den muslimska friskolan Römosseskolan i Göteborg. De har bedrivit könsuppdelad undervisning i över tjugo år. Skolan fick tillstånd att fortsätta trots återkommande brister men också på grund av en lucka i skollagen som möjliggjorde att de kunde utöka med en ny skola med ett gammalt tillstånd. Skolinspektionen utreder varje anmälan för sig.
Det innebär att inspektionen inte kan gör en samlad bedömning. I dag tillåts en skola fortsätta som vanligt så fort den åtgärdat bristerna. Liberalerna föreslår att skollagen ändras så att det blir möjligt att enklare återkalla tillstånd när friskolor uppvisar återkommande och allvarliga brister i sin verksamhet. Vi driver detta aktivt. Skollagen måste också omgående skärpas så att gamla outnyttjade tillstånd kan återkallas. Hade det regelverket varit på plats hade Römosseskolan inte kunnat beviljas möjlighet att expandera.
Skollagen måste ändras så att regelverket även omfattar pedagogisk omsorg men också att Skolinspektionen får verktyg att kunna ingripa direkt.
De senaste fallen som uppmärksammats har varit förskoleverksamhet som ifrågasatts av den lokala förvaltningen. Även en dagbarnvårdare inom pedagogisk omsorg har varit föremål för granskning då personen driver verksamhet och delat boende med en person med koppling till våldsbejakande islamistisk extremism. Vi menar att skollagen måste ändras så att regelverket även omfattar pedagogisk omsorg men också att Skolinspektionen får verktyg att kunna ingripa direkt. Regeringen har knappast agerat aktivt för att stoppa denna utveckling.
Roger Haddad (L), skolpolitisk talesperson