Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Skall man då inte kunna göra vinst på skolor på samma sätt som byggbolaget gör vinst på byggandet av densamma? Vi anser inte det, utbildning är inte materiell, och kan inte mätas med samma måttstock. Om en byggnad är undermålig så får byggbolaget ansvara, medan ett barns utbildning, betald av gemensamt finansierade skolpengen, inte är en tjänst man kan returnera eller har garanti på, skriver debattörerna. Bild: Privat
Skall man då inte kunna göra vinst på skolor på samma sätt som byggbolaget gör vinst på byggandet av densamma? Vi anser inte det, utbildning är inte materiell, och kan inte mätas med samma måttstock. Om en byggnad är undermålig så får byggbolaget ansvara, medan ett barns utbildning, betald av gemensamt finansierade skolpengen, inte är en tjänst man kan returnera eller har garanti på, skriver debattörerna. Bild: Privat

Stoppa Engelska skolans etablering i Stenkullen

Det har blivit känt att Lerums kommun upplåtit en tomt i Stenkullen för att Internationella Engelska Skolan (IES) skall kunna bygga och driva en skola i kommunen, vi som skriver detta anser att det vore skadligt för kommunen och vill uppmana till protester mot detta, skriver bland andra Linda Odén, lärare och förälder.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

När friskolereformen infördes var tanken att ge möjlighet till olika aktörer att driva en skola för att hålla liv i små byskolor eller driva en skola utifrån en pedagogisk tanke och man fick bara 85 procent av ersättningen kommunen betalade i elevpeng då kommunen har ett större ansvar än friskolor. Detta blev tyvärr inte verkligheten utan istället så har skolan blivit en marknad där ett fåtal större aktörer tjänar stora pengar på eleverna och dessutom får 100 procent av skolpengen.

Minskar kostnaderna

Det gör att IES har klart lägre lärarantal per elev än kommunala skolor, jämför man med Lerums kommun så har IES nästan två barn fler per lärare. Lärare som dessutom genom skolans internationella profil är undantagna från krav på behörighet och därmed minskar kostnaderna. De har dessutom klart färre tillsvidareanställda och anställda med pedagogisk högskoleexamen. Genom denna obalans kan friskolor ta ut vinster som går till dess ägare, till exempel riskkapitalbolag i Luxemburg och staten Kuwait.

När IES har etablerat sig på andra håll så har skolan sett till att få olika fördelar av kommunerna, till exempel hyreslättnader (Östersund) eller avsteg från Boverkets rekommendationer kring ytor eleverna skall ha, till exempel mindre skolgårdar (Ängelholm). Att äldre lokaler inte lever upp till moderna normer är en sak, samma sak gäller gamla hus, men när skolan skall byggas måste man förvänta sig att man anpassar ytorna efter barnens behov och inte efter ägarnas vinstmarginaler.

Ingen garanti på utbildning

Skall man då inte kunna göra vinst på skolor på samma sätt som byggbolaget gör vinst på byggandet av densamma? Vi anser inte det, utbildning är inte materiell, och kan inte mätas med samma måttstock. Om en byggnad är undermålig så får byggbolaget ansvara, medan ett barns utbildning, betald av gemensamt finansierade skolpengen, inte är en tjänst man kan returnera eller har garanti på.

I kommuner där IES etablerat sig har ekonomin för de kommunala skolorna tagit stryk genom att kommunen blir stående med ofyllda lokaler (ingen kommunpolitiker slår igen en skola och låter eleverna åka till kommunens övriga även om det vore bra för ekonomin) samt genom att IES attraherar enkla elever medan elever som kostar mer (elever med diagnoser, otrygga hemförhållanden eller på annat sätt med större behov av stöttning) hamnar i de kommunala skolorna. IES tjänar alltså sina pengar på att ta emot elever som behöver lite stöd och istället lämnar de kostnadskrävande eleverna till kommunen. Resultatet blir att kommunens kostnader för skolan ökar, vilket kan tvinga fram skattehöjningar.

Inte längre offentligt

Hur situationen kommer bli kan dock bli svår att kontrollera, numera är skolverkets statistik (med siffror över betyg, nationella prov, lärartäthet) inte längre offentlig av hänsyn till friskolorna. Även hyresavtal har hemligstämplats (Skellefteå).

Ett argument för friskolor som IES brukar vara att dessa når goda resultat. Problemet är att det är svårt att mäta elevernas kunskaper i förhållande till de betyg de får, då skolorna själva sätter betygen och självklart tjänar på ett högt betygssnitt. IES är dessutom bland de ”värsta i klassen” på att sätta glädjebetyg – betyg som är högre än elevernas resultat på nationella proven (Aftonbladet 30/5 – 2018) och då är glädjebetygen förmodligen ännu större i ämnen utan nationella prov, något som tills nyligen gick att utläsa i den statistik som Skolverket samlar in.

Förvärrar problemen

Med detta sagt så vet vi att det finns problem även i kommunala skolor, vi tror dock inte att Engelska skolans etablering är en del av lösningen utan istället förvärrar problemen. Därför vill vi uppmana dig som läser att kontakta din lokala politiker och uppmana dem att inte låta IES etablera sig i kommunen eller iallafall se till att IES inte får hyresrabatter eller andra anpassningar vilket skett när de etablerat sig i andra kommuner. Även om många partier står bakom vinster i välfärden så är väljarna inte på samma linje, inte ens borgerliga väljare (SVD 13/3 -2018) så försök övertyga din lokala politiker.

Linda Odén, lärare och förälder

John Olsson, före detta lärare och förälder

Johanna Verme, socionom och ämneslärarstudent