Hot om att tvingas klä av sig naken i vinterkylan, två knän som trycks med full kraft mot bröstkorgen på en man som ligger, vattentortyr och desperata skrik. Uppdrag Gransknings senaste reportage handlade inte om ett hemligt fängelse i Irak, eller om polisvåld i USA eller övergrepp i en avlägsen diktatur. Det handlade om Sverige.
Det handlade om Dick och Robin och ett flertal andra personer med levnadsvillkor som har väckt både förfäran och förvåning. Hur har ett antal gruppbostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism kunnat förvandlas till fängelseliknande platser där medmänniskor blir inlåsta och utsatta för våld, hot och olaga frihetsberövande av boendepersonal? Utan att de ansvariga cheferna ingriper, utan att förtvivlade anhöriga blir lyssnade på av myndigheten som har ansvar för tillsynen.
Skarpare lagstiftning
Nu har socialminister Lena Hallengren (S), Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) kallats av ett enigt socialutskott till ett möte med syftet att få till skarpare lagstiftning och en tillsyn värd namnet. Detta arbete kan inte gå fort nog med tanke på vad otillräcklig lagstiftning och illa skött tillsyn har kostat i mänskligt lidande.
Men i avvaktan på att samtliga nödvändiga reformer är på plats, vill Riksförbundet FUB uppmana socialutskottet att ta initiativ till ett lagförslag, som inte behöver vara komplicerat eller kräva långa utredningstider. Det handlar om något så rimligt som en lag som kräver att kommuner och privata utförare måste begära att den som söker någon form av arbete på en LSS-bostad för vuxna ska lämna utdrag ur misstankeregistret och belastningsregistret.
Rätt till samma skydd
Sedan 2007 har detta krav funnits för arbete vid hem för vård eller boende (HVB-hem), familjehem och LSS-bostäder för barn. Kravet ses som en självklar del av samhällets ansvar för att skydda barn i dess vård. FUB menar att det måste vara lika självklart att personer som bor på LSS-bostäder för vuxna har rätt till samma grad av skydd, då det till stor del handlar om människor som oavsett kronologisk ålder, saknar förutsättningar för att själva kunna slå larm eller berätta om de har blivit utsatta för någon form av övergrepp. Till saken hör att arbetet i LSS-bostäder har vissa kännetecken som kan tilltala personer med ont uppsåt:
- många arbetsuppgifter innebär att en personal och den som behöver stöd ofta är ensamma i personens lägenhet
- frånvarande chefer har blivit norm, vilket ökar risken att vissa personalgrupper kan utveckla en kultur där tvång och våld accepteras som arbetsmetod
- svårighet med rekrytering kan leda till sänkta krav på adekvat utbildning och rätt kompetens
Lägg då till att många av de människor som personalen ska stödja har mycket svårt att berätta om sina upplevelser på grund av sin funktionsnedsättning, vilket gör dessa kvinnor och män mycket utsatta om någon vill de illa. Som huvudman för LSS-insatsen bostad för vuxna har därför kommunen ett särskilt tungt ansvar för de boendes trygghet och säkerhet.
Under reportagearbetet hittade Uppdrag Granskning flera exempel på att detta förekommer och vi på FUB känner en stark oro kring att mörkertalet sannolikt är stort.
FUB anser att denna trygghet och säkerhet är hotad så länge brottsdömda personer får arbeta i LSS-bostäder för vuxna. Under reportagearbetet hittade Uppdrag Granskning flera exempel på att detta förekommer och vi på FUB känner en stark oro kring att mörkertalet sannolikt är stort.
I över ett decennium har FUB drivit frågan om krav på utdrag ur misstankeregistret och belastningsregistret för personer som söker jobb i LSS-bostäder för vuxna. Vi hoppas att socialutskottets möte med ansvarig minister och ansvariga myndigheter innebär att vårt krav till slut hörsammas.
Harald Strand, ordförande, Riksförbundet FUB