Slutreplik
EU:s jordbruksstöd, 27/11
I sin replik om EU:s jordbrukspolitik, CAP, hävdar LRF:s Palle Borgström att ”CAP bidrar till ständig utveckling av god djurvälfärd, biologisk mångfald och klimatnytta.”
Det vore toppen om det vore så. Men den största delen av EU:s jordbruksstöd går till verksamheter som är skadliga för klimatet – stora jordbruk med bekämpningsmedel och storskalig djurhållning. Bekämpningsmedel innebär en stor risk för den biologiska mångfalden och skadar vattendrag. WHO varnar för att det vanligaste bekämpningsmedlet, glyfosat, troligen är cancerframkallande. Att vår köttkonsumtion är en av de största källorna till våra utsläpp är också vida känt.
Omställning gynnar bönderna
Tillsammans med en samlad miljö- och klimatrörelse kräver Vänsterpartiet därför att EU:s jordbruksstöd görs om i grunden och att vi i Sverige på sikt själva ska få bestämma över vår jordbrukspolitik.
Den dag vi slutar slussa pengar in i ett dåligt fungerande EU-system kommer vi ha större möjlighet att utforma en verkligt effektiv politik
Självklart vill vi inte lämna vare sig bönder eller landsbygd i sticket. Tvärtom, den dag vi slutar slussa pengar in i ett dåligt fungerande EU-system kommer vi ha större möjlighet att utforma en verkligt effektiv politik. Tills dess måste vi styra EU:s jordbrukspolitik i rätt riktning.
Hög tid för förändring
Som en första åtgärd måste allt stöd via CAP gå till att skapa ett ekologiskt hållbart jordbruk med drastiskt minskade utsläpp. Det är orimligt att subventionera klimatskadlig verksamhet med offentliga medel.
Att inte inse att ett sådant system bör göras om är att sticka huvudet i sanden
Ett annat stort problem är direktstöden. Vi måste sätta ett tak så att vi inte gynnar främst markägare utan de som brukar marken. NY Times granskning visar att CAP också göder korrupta ledare och undergräver rättsstaten i flera länder. Att inte inse att ett sådant system bör göras om är att sticka huvudet i sanden.
I sitt fortsatta försvar för EU:s politik skriver Borgström att CAP ”inte bara gynnat landsbygd och bönder, utan även konsumenterna” och syftar på de relativt låga svenska matpriserna. De pressade priserna sammanfaller med den enorma ökningen av matimport sedan Sverige gick med i EU. Det har också lett till ökade transporter och högre klimatpåverkan från vår konsumtion. Dessutom har det gynnat länder med svagare lagstiftning för djurhållning än Sverige. Det missgynnar svenska lantbrukare som bidrar med kollektiva nyttigheter.
Därför vill vi i stället öka andelen lokalt producerad mat med mindre bekämpningsmedel och mindre djurhållning. Det skulle verkligen gynna såväl klimat som lantbrukare, djur och folkhälsa.
Det är nu, under pågående förhandlingar om CAP och EU:s långtidsbudget, som vi kan göra om EU:s jordbrukspolitik för de kommande sju åren. Sverige måste ta den chansen – för svenskt lantbruk, klimatet och den biologiska mångfalden.
Malin Björk (V), EU-parlamentariker