Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Den låga tilliten hänger ihop med ojämlikhet och socioekonomisk marginalisering, upplevelser av diskriminering, och kollektiva berättelser om dessa, skriver debattören. Bild: Stefan Berg, Privat

Statistik förklarar inte social tillit

Peter Esaiasson menar i sin debattartikel att förortsbornas låga tillit till varandra beror på den etniska mångfalden. Men har tar inte hänsyn till utomstående faktorer. Om människor upplever att myndigheter behandlar dem olika påverkar det också deras tillit till varandra, skriver Stina Hansson, forskare institutionen för Globala studier, Göteborgs Universitet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

till Utanförskap, 9/10

Peter Esaiasson skriver en debattartikel i GP baserat på sin forskning i Hjällbo och Bergsjön. Han vill att vi ska bli bättre på att se komplexiteten i förorterna, vilket är viktigt och har påpekats av många debattörer under lång tid, men kanske från positioner som gör att de inte får samma uppmärksamhet och tas på samma allvar som Esaiasson. Samtidigt som Esaiasson har bedrivit sin forskning i Hjällbo och Bergsjön har jag forskat om tillit i relationen mellan förvaltning och invånare i Angered där jag undersökt både på invånares tillit till förvaltningen och förvaltningens tillit till invånare.

Problematisk koppling

När det gäller den generella tilliten till andra människor visar Esaiassons resultat att den är låg. Han förklarar detta med den etniska heterogeniteten och sophantering. Det är troligt att Esaiasson utvecklar detta i sin bok, men många kommer inte läsa den utan bara den här debattartikeln och det är därför viktigt att vara tydlig med vad som menas.

Esaiasson hänvisar till forskning som visar att den lokala tilliten är lägre i etniskt diversifierade områden och antyder därmed ett orsakssamband. Esaiasson är troligen medveten om att forskningen som hävdar det är problematisk. Kritik har riktats mot att studier som gjorts i USA inte bekräftas av studier i Europa. Det går inte att dra slutsatser om orsakssamband utifrån statistiken, sättet att definiera etnisk heterogenitet i områden är missvisande och specifika historiska erfarenheter av diskriminering beaktas inte.

Missar den sociala ojämlikheten

Annan forskning visar i stället att den låga tilliten hänger ihop med ojämlikhet och socioekonomisk marginalisering, upplevelser av diskriminering, och kollektiva berättelser om dessa. De undersökningar som SOM-institutet gör visar också på lägre nivåer av tillit bland personer med låg utbildning och personer som är arbetslösa, sjukskrivna eller har olika former av aktivitetsersättning.

Bo Rothstein, professor på institutionen där Esaiasson är verksam har visat hur den sociala tilliten påverkas av universella välfärdsinstitutioner och kollektiva minnen. I min forskning framkommer just att intervjupersonerna i Angered inte uppfattar att välfärdsinstitutionerna behandlar människor likvärdigt utan att de diskriminerar boende i stadsdelen generellt genom bristande service och låg kvalitet på bland annat bostadsunderhåll, skolor, vård och brottsbekämpning, och specifikt i direkta kontakter med till exempel socialtjänsten.

I min forskning framkommer just att intervjupersonerna i Angered inte uppfattar att välfärdsinstitutionerna behandlar människor likvärdigt utan att de diskriminerar boende i stadsdelen

“De kan göra så här mot oss för att vi inte känner till och kan försvara våra rättigheter”, är en vanlig kommentar från personerna jag intervjuat. “Vi är som andra klassens medborgare”, är en annan. Det civilsamhälle som Esaiasson i en intervju i DN (7 oktober) inte ser som relevant i förorten har trots detta återkommande mobiliserat i just Angered för att försvara vissa områden mot nedskärningar och utförsäljningar av till exempel bostadsbestånd. I avsaknad av fungerande kommunikation med myndigheter fyller lokala föreningar och individer också en viktig funktion för social gemenskap, problemlösning och stöd i kontakter med samhällets institutioner.

När det gäller Esaiassons resultat att människor i Hjällbo och Bergsjön rapporterar låg tillit till andra så står det i motsättning till att de flesta i samma studie uppger att de tycker om sitt område och att de speciellt värderar den sociala gemenskapen och sina grannar. Det är en väldigt intressant iakttagelse som skulle kunna leda forskningen bortom enkla antaganden om relationen mellan etnisk heterogenitet och tillit.

Stina Hansson, forskare institutionen för Globala studier, Göteborgs Universitet