Sverige är ett land med ett rikt och mångfacetterat kulturarv. Sveriges 24 länsmuseer, som tillsammans är Sveriges största museum, är en central bärare av detta arv. Med representation i hela landet har länsmuseerna mer än någon institution möjlighet att spegla hela Sveriges kultur och historia.
I dag träffar Länsmuseernas samarbetsråd Mats Svegfors, som är regeringens särskilda utredare med uppdrag att leda en översyn av kultursamverkansmodellen.
Länsmuseernas ekonomi är i dag hårt ansträngd. Regionerna har ofta huvudansvar för finansieringen, men länsmuseerna har under demografiska förändringar och i konkurrens med andra regionala verksamheter under lång tid fått se sin ekonomi försämras. På tio år har antalet anställda vid länsmuseerna minskat med drygt 130 personer, vilket motsvarar mer än hela personalstyrkan hos Nordiska museet i Stockholm. Under pandemin har länsmuseernas krisartade ekonomi förvärrats ytterligare.
Negativa konsekvenser
Länsmuseernas svaga ekonomiska förutsättningar får negativa konsekvenser för deras möjlighet att bedriva verksamhet, det gäller dels den publika och pedagogiska utställningsverksamheten, dels själva kärnuppdraget i att förvalta samlingarna – våra gemensamma skatter.
Riksantikvarieämbetet visade nyligen i en analys att den förväntan som finns på länsmuseernas arbete inte motsvaras av den finansiering de tilldelas. Om förväntan och finansiering inte går hand i hand riskerar det leda till ett bryskt uppvaknande den dagen då länsmuseerna inte längre kan utföra sitt uppdrag. Därför är det viktigt att nu stämma i bäcken. Om Sverige även i framtiden ska ha starka länsmuseer runt om i hela landet måste deras finansiering stärkas. Om inte samlingsförvaltningen säkras kan samlingarna inte heller göras tillgängliga för människor.
Länsmuseerna får statliga stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Modellen kom till för över 10 år sedan, och även om vissa justeringar gjorts under resans gång, står modellen kvar i sina grunddrag, trots att samhället och dess kulturpolitiska förutsättningar har förändrats.
Om förväntan och finansiering inte går hand i hand riskerar det leda till ett bryskt uppvaknande den dagen då länsmuseerna inte längre kan utföra sitt uppdrag
Men nu finns chansen. I och med den pågående utredningen uppstår en möjlighet att göra de förändringar som krävs för att våra museer runt om i landet ska få de förutsättningar de behöver, och att de kulturpolitiska mål som riksdagen i enighet ställt sig bakom därmed kan uppnås.
Därför ger vi ett par inspel om förändringar av modellen som vi anser att utredningen bör överväga:
– Direkta statliga stöd till länsmuseernas samlingsförvaltning. Museernas samlingar är våra gemensamma skatter. Men i dag är det upp till vart och ett av museerna, och till deras regionala huvudman, att inom ramen för den finansiering man blivit tilldelad ensamt ta ansvar för att vårt gemensamma arv kan förvaltas. Det regionala ansvaret leder till stora skillnader runt om i landet i förvaltningen av det som är vårt gemensamma. Därför bör staten ta ett större ansvar för att allas våra skatter ska kunna bevaras för framtiden och tillgängliggöras för människor.
– Förtydliga museilagen med krav på att alla regioner ska finansiera sitt länsmuseum. Med skiftande ekonomiska regionala förutsättningar blir människors tillgång till kulturarvet en fråga beroende av var man bor. Dessutom gör det spridda ansvaret att de samlingar som inte förvaltas tillräckligt väl heller inte sammanflätas med den helhet av kulturarv som länsmuseernas samlade resurser kan och bör utgöra. En modern stat och kulturnation kan inte tillåta att det gemensamma kulturarvet inte tas om hand. På samma sätt som bibliotekslagen stadgar att varje kommun ska tillhandahålla ett folkbibliotek bör museilagen slå fast att varje region ska finansiera sitt länsmuseum.
– Förstärk kultursamverkansmodellen. För att stärka länsmuseernas grundfinansiering behöver kultursamverkansmodellen i sin helhet ges ett ordentligt och permanent tillskott. Det skulle ge regionerna bättre möjligheter att säkra sina samlingar och skapa bra och attraktiva publika verksamheter. Dessutom behöver ett skärpt ansvar i museilagen följas av en ökad statlig finansiering så att regionerna klarar sina åtaganden.
Förvaltar kulturarvet
Sveriges 24 länsmuseer - Sveriges största museum – är en unik institution som förvaltar och tillgängliggör hela landets rika mångfald av kulturarv och kulturmiljöer. Museerna är populära mötesplatser och har ofta en särskild plats i regioninvånarnas hjärtan. Men kulturarvet och länsmuseerna kan inte tas för givet. Politiken måste agera för att länsmuseerna ska få möjlighet att även i framtiden kunna spegla hela landets kulturarv.
Kultursamverkansmodellen har funnits länge. Men i vår snabbt föränderliga värld har de kulturpolitiska förutsättningarna förändrats. Då gäller det att uppbåda mod att tänka nytt.
Jonas Hellberg (S), ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd
Inga Göransson (C), vice ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd
Ulf Dernevik generalsekreterare i Länsmuseernas samarbetsråd