Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Domstolarna har bland annat tvingats införa metallbågar som är placerade vid entréerna till domstolarna och anställa fler ordningsvakter. Antalet farliga och förbjudna föremål som tas i beslag har ökat avsevärt de senaste åren. Föremål som knivar, pepparspray och andra typer av vapen kan förekomma bland beslagen, skriver debattören. Bild: Johan Nilsson/TT
Domstolarna har bland annat tvingats införa metallbågar som är placerade vid entréerna till domstolarna och anställa fler ordningsvakter. Antalet farliga och förbjudna föremål som tas i beslag har ökat avsevärt de senaste åren. Föremål som knivar, pepparspray och andra typer av vapen kan förekomma bland beslagen, skriver debattören. Bild: Johan Nilsson/TT

Staten måste agera för att rättssalen ska vara en trygg plats

Hotmiljön i landets domstolar har ökat på senare år. Landets nämndemän löper en ökad risk att utsättas för hot, hat och våld under tjänstgöring i sitt offentliga förtroendeuppdrag. Detta är en mycket oroande utveckling som staten måste börja ta på allvar, skriver Stefan Blomquist, Nämndemännens Riksförbund (NRF).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

NRF anser att detta är fullständigt oacceptabelt och ser en uppenbar risk, att om inte staten och domstolarna tar detta ökande problem på största allvar, kan rekryteringen av nämndemän påverkas negativt. Risken för förtida avhopp från nämndemannauppdraget kan också bli följden av de ökade hoten orsakad av den försämrade arbetsmiljön i domstolarna.

Problemet är inte nytt men har tenderat att öka de senaste åren. Domstolsverket har satsat avsevärda resurser för att stärka skyddet av den fysiska miljön i domstolarna. Domstolarna har bland annat tvingats införa metallbågar som är placerade vid entréerna till domstolarna och anställa fler ordningsvakter. Antalet farliga och förbjudna föremål som tas i beslag har ökat avsevärt de senaste åren. Föremål som knivar, pepparspray och andra typer av vapen kan förekomma bland beslagen.

Försämrad arbetsmiljö

Under huvudförhandlingarna, inne i rättssalarna, har nämndemännen i vissa brottmål upplevt ett förhöjt hot från tilltalade, åskådare och/eller vittnen. Många nämndemän vittnar om en försämrad arbetsmiljö. I en del fall har nämndemän försökt avsäga sig vissa brottmål, därför att de upplevt obehag och känt sig hotade. Dessutom erbjuder tyvärr inte de flesta domstolar avlastningssamtal eller tid för debriefing, efter särskilt besvärliga huvudförhandlingar. NRF anser att detta naturligtvis borde inkludera nämndemännen och ingå i domstolarnas arbetsmiljöansvar.

I en text i Dagens Nyheter den 9 november, exemplifieras det ovanstående problemet på ett påtagligt sätt. DN rapporterar om ett omfattande narkotikabrott från Södertörns Tingsrätt där 23 personer står åtalade. Enligt DN resulterade nämnda huvudförhandling i: allvarliga ordningsstörningar, kriminalvårdspersonal som slår larm om kaos i rätten, åklagare som pratar om oacceptabel arbetsmiljö mm. Vidare skriver DN att ordföranden i rätten tappade greppet om huvudförhandlingen. NRF är djupt oroad över denna utveckling.

Om inte domstolarna i ordnade former kan genomföra en huvudförhandling, på grund av att rättegångsprocessen ständigt avbryts av ordningsstörningar, tumult, ljudliga kommentarer och hot, då är rättssystemet i allvarlig fara.

Om inte domstolarna i ordnade former kan genomföra en huvudförhandling, på grund av att rättegångsprocessen ständigt avbryts av ordningsstörningar, tumult, ljudliga kommentarer och hot, då är rättssystemet i allvarlig fara. I de flesta andra länder skulle detta vara otänkbart. Rättsprocessen ska präglas av respekt, vänlighet och artighet mellan aktörerna (inklusive åhörare). I rättssalen är det bara en person som bestämmer och det är juristdomaren (ordföranden). Dessutom måste de dömande nämndemännen, ovillkorligen känna sig trygga i sina roller som meddomare och inte känna obehag eller påtryckningar från någon aktör. Om så skulle vara fallet, är det svenska rättssystemet på kraftigt ”glid utför.”

Stefan Blomquist, Förbundsordförande Nämndemännens riksförbund