FN:s nya klimatrapport om mark kräver en omställning av jordbruket och betonar hållbarhet och biologiska mångfald. Vi måste sluta använda fossila bränslen, börja hushålla med jordens resurser och ställa om jord- och skogsbruk. Dagens produktionssystem som släpper ut koldioxid och utarmar åkermarken måste ersättas med system som lagrar koldioxid och bevarar naturresurserna.
De gröna växterna är förutsättningen för allt liv på jorden. De ger mat till både människor och djur. Matjordens förmultnande växtdelar innehåller stora mängder kol och andra näringsämnen. Antingen brukar vi jorden så att matjordslagret och jordens kolinnehåll byggs upp, eller så missbrukar vi jorden så att matjordslagret minskar. Man kan inte ständigt ta ut mer än vad tillväxten ger utan att förstöra livsvillkoren på vår planet.
Förödande monokultur
Ett jordbruk med monokulturer, konstgödsel och giftiga bekämpningsmedel är förödande för både den biologiska mångfalden och för klimatet. Uppdelning i djuruppfödning eller vegetabilieodling bryter kretsloppen. Konstgödsel utarmar mullhalten i jorden och djurgårdarnas gödsel förorenar vattendragen. Monokulturer angrips oftare av skadeinsekter och sjukdomar, pesticider minskar biologisk mångfald och dödar insekter.
Varför tillåter vi att importerad mat, producerad med vidriga metoder, får konkurrera ut våra inhemska jordbruk?
En omställning till ekologiska kretsloppsjordbruk är viktig för att kunna nå klimatmålen. Där odlar man vall med kvävefixerande växter och spannmål i växtföljd, gödslar med naturgödsel, minskar plöjning och undviker konstgödsel och giftiga bekämpningsmedel. Kretslopp kräver både betande djur och grödor. Djuren betar ute sommartid och skördad vall utgör vinterfoder. Ungefär hälften av Sveriges rödlistade arter växer främst på betad ängsmark. Man byter djurens betesplats ofta vilket ökar kolinlagringen och främjar återväxten. Detta ger en bördigare jord, skonar våra vatten, ökar biologisk mångfald och ger näringsrik mat. Kolinnehållet i jorden ökas vilket minskar klimatpåverkan. Använder man dessutom biokol på åkrarna ökas markens egenskap som koldioxidfälla ytterligare.
Produktionsmetod påverkar utsläpp
Man pratar mycket om att vi måste minska vårt köttätande, men mycket lite om hur köttet produceras. Det är stor skillnad i klimatpåverkan av kött från svenska betesdjur som betar på mark som är för mager för odling och på importerat kött från djur uppfödda i djurfabriker där djurskyddet är obefintligt och där antibiotika används i förebyggande syfte. Till djur som fodras med soja, som vi själva kan äta, och som är odlad på nedhuggen regnskogsmark. Varför tillåter vi att importerad mat, producerad med vidriga metoder, får konkurrera ut våra inhemska jordbruk?
Klimatförändringen påverkar jordbruken globalt. Det kommer att bli dyrare och svårare att importera livsmedel. Ökad självförsörjning bör ses som del av totalförsvaret. Det finns inga hållbara städer utan en levande landsbygd som producerar den mat vi äter. Regering och riksdag bör därför verka för att EU:s jordbruksstöd går till en snabb omställning som möjliggör ekologiskt jordbruk i hela landet.
För klimatets skull borde EU förändra bidragen från generella arealbidrag till bidrag som stödjer en omställning till kretsloppsjordbruk och de inkomstbortfall som detta kan orsaka.
Varis Bokalders
samordnare för jordbruk i Klimatriksdagen