Vi Socialdemokrater går till val på att skapa lag och ordning i hela staden. Inom tio år ska det inte längre finnas områden som polisen definierar som särskilt utsatta. Det är ett offensivt men samtidigt fullt realistiskt mål. Med ett ordentligt helhetsgrepp går det att göra stor skillnad. Som ett tillägg till de 15 åtgärdspunkter som vi redan presenterat är det viktigt att också fokusera på språkutvecklingen i förskolan. En avgörande förutsättning för höjda skolresultat och bättre integration är att gå in med tidiga insatser för att samtliga barn ska kunna prata och förstå svenska.
Idag präglas många förskolor, särskilt i de mest utsatta områdena, av flerspråkighet. Det har fördelar. Men det innebär också en risk för att barn som växer upp i de miljöerna inte får träna svenska vare sig hemma eller i förskolan. Konsekvensen kan bli att barnen hamnar på efterkälken när de väl börjar skolan. Det här är en stor orättvisa. Att gynna barns språkutveckling är en central del i förskolans läroplan. Givet läget särskilt i vissa områden i Göteborg är det uppenbart att de språkutvecklande insatserna måste trappas upp på bred front.
För att fler barn ska lära sig bättre svenska vill vi se följande fem åtgärder:
Öka inskrivningen i förskolan. I förskolan blandas barn med olika familjebakgrund. De knyter an till vuxna utanför familjen och får möjlighet att utveckla nya förmågor. Inte minst är den kontinuerliga språkträningen mycket viktig. Det är därför oroande att det är i utsatta områden som lägst andel barn är inskrivna i förskolan. I grunden finns att barn med föräldrar som är föräldralediga eller arbetslösa endast har rätt till ett begränsat antal timmar i förskolan. Vi vill att barn i behov av särskilt stöd i sin språkutveckling ska ges ökad tid i förskolan. På sikt vill vi även öka tiden i förskolan generellt för alla.
Förskolechefen ska ha tid att leda språkutvecklingen. Förskolechefens centrala uppdrag är att vara pedagogisk ledare. Chefen måste ha tillräckligt med tid och resurser att ägna sig åt att leda den pedagogiska utvecklingen och stödja personalen i det språkutvecklande arbetet. Det måste vara en tung prioritering för den nya centrala förskolenämnden. Särskilt viktigt är detta på förskolor i utsatta områden och där många barn har annan språkbakgrund än svensk.
Insatser riktade till familjedaghem. I utsatta områden är det vanligare med familjedaghem som ett komplement till förskolan. De som driver hemmen måste ges rätt stöd för att på bästa sätt ta emot barn från olika familjebakgrunder och ge barnen kunskaper i svenska. För att motverka segregation är det bra om inte alla barn i gruppen har sin bakgrund i samma land eller språkområde.
Kartläggning av hur förskolorna jobbar med språkutveckling. Förskolan ska vara lika bra överallt i staden. Ett första steg för att säkra att alla barn lär sig svenska är att kartlägga hur förskolorna idag jobbar med språkutveckling och flerspråkighet. Inte minst finns det många goda exempel att sprida. Förskolor som inte kommit så långt behöver kunskap och support för att komma vidare.
Kompetensutveckling för personalen. Flerspråkighet kan rätt hanterad vara en stor tillgång. För det krävs att förskolans chefer och personal har tillräcklig kompetens. Utbildningarna i yrkesspråk för förskolepersonal behöver vässas så att barnen aktivt kan stödjas i språkutvecklingen. Det kan även behövas utbildning på universitetsnivå. Lika viktigt som att utvecklas i svenska är att språkutvecklas på modersmålet. God modersmålsundervisning är ofta bra för den svenska språkförståelsen.
Alla ska hänga med
Inriktningen är tydlig. Alla barn ska hänga med när det gäller språkutveckling. Ingen ska hamna efter. Det är så vi skapar ett starkare samhälle och ett mer jämlikt Göteborg.
Ann-Sofie Hermansson (S)
Kommunstyrelsens ordförande
Ingrid Andreae (S)
ledamot och ordförande i utbildningsnämnden.