Ett tydligt exempel är ordet sekundmeter i stället för meter per sekund. Det heter ju kilometer i timmen, alltså sträcka mer tidsenhet. Det är så hastighet mäts, och förkortningarna är m/s och km/tim.
Det är lätt att hålla med. Kruxet är bara att folk ofta säger sekundmeter och har så gjort i åtminstone hundra år. Erfarenheten säger att bruket till sist vinner. Kartan får ritas om när verkligheten blivit en annan. Hur det blir i det här fallet återstår att se.
Ett annat exempel är tredubbelt och fyrdubbelt i stället för trefaldigt och fyrfaldigt. Lite huvudräkning visar att fyrdubbelt och fyrfaldigt i matematikens värld inte betyder samma sak. I en text stod det: ”då blir böterna fyrdubbelt så stora”. Man menar förstås att böterna blir fyra gånger så stora, exempelvis från 1 000 till 4 000 kronor. Om vi dubblar beloppet fyra gånger, blir resultatet 16 000 kr. En väsentlig skillnad alltså. Trots det lär det knappast leda till något missförstånd.
Problemet är snarast att en del lärt sig att uttryck som x-dubbelt i princip kan misstolkas. Detta är ett bra exempel på det vi kallar inlärd irritation. Vi lär oss att detta är något att bli irriterad över.
Ytterligare ett språkligt bekymmer kopplat till matematiken är skillnaden mellan procent och procentenhet. Om banken höjer räntan från fyra till fem procent, så har de höjt räntan med en procentenhet men också med 25 procent. En avsevärd skillnad.
När ekonomer och journalister diskuterar landets ekonomi, är det klokt om de håller isär de båda uttrycken. Men när en granne förklarar att han lyckats förhandla ner låneräntan med en procent, förstår vi att han fick ner räntan från fyra till tre procent, inte bara med några hundradelar. Och vi skulle väl gratulera honom till prestationen snarare än kritisera honom för felaktigt ordval.
Vad det gäller procent–procentenhet är det rimligt att ställa olika krav på fackspråk och allmänspråk. I det förra fallet ska orden hållas isär. I vardagsspråket kan det kanske till och med uppfattas som tillgjort att säga procentenhet i stället för procent när låneräntan kommer på tal. Men på den här punkten har vi säkert olika uppfattning.
Till sist ett exempel från geometrins värld. En del finsmakare irriterar sig över uttrycket ur min synpunkt i stället för från min synpunkt. Argumentet är att en punkt inte har någon utsträckning i rummet, och följaktligen kan man inte befinna sig i eller komma ur en punkt. I det här fallet kan vi väl sluta bekymra eller irritera oss.
Ovan har vi fyra exempel där språkvårdsargumenten hämtas från matematikens värld. Ibland måste vi inse att allmänspråket inte alltid följer matematikens principer.
LÄS MER:Är svenskan hotad?
LÄS MER:Lite för mycket lite
