Arbetslinjen är återigen på tapeten, samtidigt som mottrenden ”soft girls” har uppstått på sociala medier. I Sverige i dag uppmanas medborgare att vara produktiva och arbetsamma och man ska inte utgöra en börda genom att vara bidragstagare. I stället är det en dygd att bidra till ekonomisk tillväxt. Som pricken över i:et förväntas vi välja jobb som ger status och självförverkligande. Annars har vi misslyckats. Är det därför vi nu ser ”soft girls”-trenden där hemmafruideal romantiseras?
Högerretorik utmålar invandrare och underpresterande grupper som bidragsbovar. Men enligt SCB är vita män den största gruppen bidragstagare. Pressen som skapats av arbetslinjens version av en lyckad medborgare är en viktig förklaring till den ökande psykiska ohälsan.
Som pricken över i:et förväntas vi välja jobb som ger status och självförverkligande
Både Svantesson, Pehrson men även tidigare S-ministrar har bidragit till att normalisera dessa orimligt höga prestationskrav. Ökad psykisk ohälsa bland högpresterande elever samt elever som inte känner framtidshopp är en direkt följd av den stress som arbetslinjen har skapat.
Unga behöver se framtiden som ett hav av möjligheter, inte en sjö förorenad av möjliga misslyckanden, något dagens skolsystem tyvärr bidrar till där ett misslyckande väger tungt.
Arbetslinjen har skapat en ångestbaserad prestationsstruktur där yrken dessutom värderas olika. Hierarkier som bygger på statusskillnader mellan olika yrkesgrupper underminerar solidariteten mellan löntagare. Det leder till att unga människor jagar prestige på bekostnad av hälsan. Arbetsmarknadsministern borde besöka högstadieskolor och se om någon vill arbeta inom äldreomsorgen i framtiden, där han själv en dag lär hamna.
Samhällsnödvändiga jobb
Ökande kostnader för ätstörningsvård, psykisk ohälsa och sjukskrivningar går hand i hand med införlivandet av högerns arbetslinjeretorik. Under samma period har facket motarbetats och arbetsvillkoren försämrats. ”Internship” på över 60 timmars arbetsvecka för unga har blivit vanligare, samtidigt träning, äta nyttigt och ha ett socialt liv ska hinnas med.
Gigekonomi-branschen breder ut sig, där ackordslöner bygger på prestation och snabbhet. Synen på prestation och “att lyckas” behöver reformeras. Samhällsnödvändiga jobb behövs och ska inte ha lägre status än jurister. Samhället fungerar inte om bara statusjobb finns. Unga behöver framtidstro och arbetslinjen är ett hinder. Synen på framgång och välbefinnande behöver ändras för en mer optimistisk framtidssyn för unga, men ”soft girl”-trenden är fel väg att gå. Vi behöver reformera synen på prestation.
Lovisa Rydh, vice ordförande för Göteborg socialdemokratiska högskoleförening