Regeringen och andra bedömare är eniga om att svensk ekonomi försvagas och att vi i år går in i en lågkonjunktur. Inflation och stigande räntor plågar Sverige. Det drabbar inte bara hushåll och företag, utan också landets kommuner. Det svåra ekonomiska läget ställer hårda krav på att prioritera det allra viktigaste.
Sedan valet förra året styrs Sveriges tre största städer av Socialdemokraterna, som konsekvent vägrar att göra de prioriteringar som krävs för att få den kommunala ekonomin att gå ihop. I stället har de på olika sätt lagt all energi på att skylla ifrån sig på regeringen. Skolan, äldreomsorgen och det förebyggande trygghetsarbetet är kommunal kärnverksamhet. Ändå kommer det inga signaler om att Socialdemokraterna prioriterar dessa verksamheter.
I Stockholm väljer S-styret att lägga pengar på förmånscyklar till stadens 45 000 anställda, samtidigt som skolorna går med underskott. I Göteborg satsar man 130 miljoner kronor extra på bland annat cykelvägar. Man anser sig även ha råd att lägga 100-150 miljoner kronor mer per år på en återkommunalisering av delar av vuxenutbildningen. Samtidigt riskerar 500 lärare i grundskolan att få sluta. Och i Malmö har Socialdemokraterna under 2023 skurit ner över 200 miljoner på skolan.
Höja skatten
Vi ser därför att det finns en stor risk att kommunalskatten höjs när Socialdemokraterna presenterar sina budgetar nu i höst. I Stockholm sade Karin Wanngård (S) redan innan sommaren att det kan bli aktuellt att höja skatten. I Göteborg upprepade Jonas Attenius (S) senast för någon vecka sedan att han inte utesluter skattehöjningar och i Malmö meddelade Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) redan vid förra årets budgetdebatt samma sak.
Skattehöjningarna riskerar att komma i en tuff ekonomisk tuff tid, där många redan fått se sina ekonomiska marginaler försvinna. Enligt Länsförsäkringar har en genomsnittlig barnfamiljs kostnader för räntor, mat, drivmedel och el ökat med 79 000 kronor, eller nästan 50 procent, sedan 2021. Allra störst är ökningen för hushåll med stora bolån. I Stockholms län där bostadspriserna är högre än i övriga landet är exempelvis ökningen för genomsnittsfamiljen 123 000 kronor, alltså mer än 10 000 kronor varje månad. I Göteborg har kostnaderna ökat med 37 000 kronor och i Malmö med 36 000 kronor.
En kommunalskattehöjning med en krona skulle lägga ytterligare cirka 8 000 kronor till dessa kostnader. För de barnfamiljer som redan lever på marginalen skulle det märkas i form av minskat utrymme för nya kläder och fritidsaktiviteter för barnen eller möjligheten att göra något tillsammans.
Många har tvingats till stora uppoffringar och marginalerna är i dag små eller i värsta fall obefintliga
Hushållen i Stockholm, Göteborg och Malmö har i två år fått anpassa sig till stigande matpriser och mer än tredubblade räntor. Många har tvingats till stora uppoffringar och marginalerna är i dag små eller i värsta fall obefintliga.
Statliga bidrag eller annat stöd kan aldrig fullt ut kompensera för effekterna av ökade priser och stigande räntor. Att pressa ner inflationen är därför helt avgörande för att återställa hushållens ekonomi. Samma förutsättningar gäller för landets kommuner. Att fullt ut kompensera kommunerna skulle dessutom vara inflationsdrivande i sig, vilket ytterligare skulle dra ut på den ekonomiska pinan. Därför måste även socialdemokratiska politiker ta sitt ansvar för ekonomin i de städer man styr.
Hittills har Socialdemokraterna varit oförmögna att prioritera bland kostnaderna i våra storstäder. Nu är det dags att visa att de är mogna uppgiften att ta ansvar i en utmanande ekonomisk tid. Annars återstår för dem bara att höja skatten.
Det kommer Moderaterna aldrig att acceptera.
Christoffer Fjellner (M), Oppositionsråd, Stockholms stad
Axel Josefson (M), Oppositionsråd, Göteborgs stad
Helena Nanne (M), Oppositionsråd, Malmö stad