I GP citerades följande ur domen: ”I avsaknad av besked om målsägandens uppfattning om innebörden av ordet snippa får man falla tillbaka på den betydelse ordet får anses ha i allmänt språkbruk, där det är ett vardagligt uttryck för kvinnans yttre könsorgan (se Svensk ordbok, 2021)”.
Detta är märkligt. Ordbokens betydelsebeskrivning kan rimligtvis inte vara avgörande i ett brottmål. Det viktiga är vad som faktiskt har skett, inte vilka ord som använts i beskrivningen. Än mindre vilka ord en tioåring använt. Hovrättens hänvisning till ordboken gav landets skribenter ett tacksamt byte att kasta sig över.
Så vad står det i ordböckerna? Svensk ordbok (SO) beskriver snippa med orden ”(vardagligt) det yttre kvinnliga könsorganet”. Går man i stället till Svenska Akademiens ordlista (SAOL) får man följande beskrivning: ”vard. kvinnans könsorgan”. Skillnaden är alltså preciseringen ”yttre”. Vilken bok har (mest) rätt, SO eller SAOL?
Snippa är ett vardagligt ord. Det skapades för 20 år sedan, som en kvinnlig motsvarighet till snopp. Ordet är enkelt och utan könsordens ofta vulgära associationer. Det lanserades i sammanhang där vuxna talar med barn. Nu har det också fått spridning i vuxenvärlden, vilket en titt i textsamlingar på nätet visar.
Ordet är också utpräglat vardagligt, det hör inte hemma i anatomiska beskrivningar av kvinnans könsorgan.
Ordbokens uppgift är att på bästa sätt förklara vad orden betyder, alltså hur de vanligtvis används. Det är alltid språkbruket som är grunden för ordbokens beskrivningar.
Vardagliga ord är som regel vaga. Ord som kvadrat och rektangel med sina formella definitioner är undantag.
Man kan jämföra snippa med hur ord som öra och knä används. Man kan frysa om öronen (det yttre), och man kan ha ont i öronen (längre in). Man kan skrapa knät (utsidan), och man kan ha ont i ett knä (insidan). Ordboken skiljer inte mellan de yttre och inre delarna av de här kroppsdelarna. Ordet snippa borde behandlas på samma sätt.
Redaktionen för SO uttryckte i en intervju att de kommer att se över sina definitioner. Det skulle förvåna mig om inte preciseringen ”yttre” för snippa togs bort. Inte på grund av vad hovrätten sagt och gjort utan för att helt enkelt ge en mer korrekt beskrivning av hur ordet används.
Till sist ska nämnas att såväl SO som SAOL finns fritt tillgängliga på webbplatsen svenska.se. Där hittar man också den stora historiska ordboken SAOB (Svenska Akademiens ordbok). Det är viktigt att de som har det svenska språket som sitt huvudsakliga arbetsverktyg har koll på de här böckerna, och dit hör både journalister och jurister.
Men så gäller det förstås också att veta när och hur de kan användas.