Även om konsumenten inte är helt utan ansvar, så är det många gånger svårt att avgöra vad den exakta kostnaden för en kredit kommer att bli, då räntesatsen och villkoren kan förändras efter hand, skriver Shoka Åhrman och Mikael Hussain.
Även om konsumenten inte är helt utan ansvar, så är det många gånger svårt att avgöra vad den exakta kostnaden för en kredit kommer att bli, då räntesatsen och villkoren kan förändras efter hand, skriver Shoka Åhrman och Mikael Hussain. Bild: Jessica Gow/TT

Sluta uppmana konsumenterna att betala på kredit

Snart är det dags för Sveriges sjunde upplaga av Black Friday. I sedvanlig ordning väntas näthandeln öka – och så även del- och kreditbetalningarna. Risken finns att dessa resulterar i en dyr förseningsavgift eller en oresonabel ränta, skriver Shoka Åhrman, privatekonom, och Mikael Hussain, Anyfin.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

När vi scrollar neråt bland betalningsalternativen på några av Sveriges största e-handelssajter är budskapet tydligt. Vi vill betala våra varor direkt, men sidorna verkar mer angelägna om att vi ska handla dem på kredit.

I en Sifo-undersökning som släpptes tidigare i år uppgav nära var tredje svensk att de känner oro, ångest eller frustration när de tänker på sin egen privatekonomi. Ytterligare i en enkät genomförd av Kantar Sifo, även denna från i år, uppgav så få som knappt var fjärde person att hen har full koll på villkoren för sina krediter.

Vanligare att betala på kredit

Enligt Finansinspektionen delar svenskar på över 230 miljarder i konsumentkrediter, vilket är mer än 29 000 kronor per vuxen svensk, i form av bland annat delbetalningar och kreditkortsbetalningar. Samtidigt ser vi en ökning av kreditgivare på marknaden som genom olika partnerskap ser till att handlarna får extra betalt när kunderna väljer att senarelägga sin betalning, i stället för att betala varan direkt.

ANNONS

Givetvis med risken att betalningen glöms bort eller kommer in för sent, vilket resulterar i en dyr förseningsavgift eller en oresonabel ränta och som på sikt kan ödelägga konsumenters ekonomi

Snart är det dags för Sveriges sjunde upplaga av Black Friday, med en förväntad ökning av näthandeln med 20 procent i jämförelse med 2018. På en enda dag uppskattas att köp för mer än 100 miljoner på delbetalningar och kreditkort kommer genomföras. Utvecklingen av konsumentkrediter på mindre köp under tusenlappen väntas även öka. Givetvis med risken att betalningen glöms bort eller kommer in för sent, vilket resulterar i en dyr förseningsavgift eller en oresonabel ränta och som på sikt kan ödelägga konsumenters ekonomi.

Lägg inte ansvaret på konsumenten

Även om konsumenten inte är helt utan ansvar, så är det många gånger svårt att avgöra vad den exakta kostnaden för en kredit kommer att bli, då räntesatsen och villkoren kan förändras efter hand. Låt oss då vara tydliga med att nämna, trots vår långa bakgrund från finansbranschen, upplever vi att konsumentkrediter många gånger är komplicerade att förstå.

Hur ska vi då förvänta oss att konsumenter ska förstå vad den typen av krediter faktiskt kommer att kosta i det långa loppet?

Hur ska vi då förvänta oss att konsumenter ska förstå vad den typen av krediter faktiskt kommer att kosta i det långa loppet? Så att lägga ansvaret på konsumenten varken rättvist eller hållbart.

Inför Black Friday vädjar vi därför till handeln att göra det enklare för oss att göra klokare val. Sätt betala direkt som förvalt alternativ och "nudga" oss mot att betala direkt i stället för att delbetala våra inköp. Så drivs vi inte mot skuldsättning – helt i onödan.

ANNONS

Shoka Åhrman, privatekonom

Mikael Hussain, expert på konsumentkrediter hos Anyfin

ANNONS