När man följer diskussionen om framtidens drivmedel i media är det lätt att få uppfattningen att räddningen ska komma främst från el och vätgas. Bilden är att alla bilar, båtar och lastbilar inom en snar framtid kommer att vara utrustade med batterier eller bränsleceller eftersom detta skulle innebära nollutsläpp av koldioxid från transporter.
Problemet är att de flesta debattörer valt att bara mäta och räkna på vad som kommer ut ur avgasröret. Då blir det noll avgaser från el- och vätgasdrivna fordon. Men som alltid måste man se till helheten och då krävs att också miljöpåverkan i fordons- och batteritillverkning, produktion och distribution av bränslet samt den slutliga destruktionen och återvinningen av bilen räknas med. Om inte hänsyn tas till alla steg i kedjan blir siffrorna missvisande och bara ett spel för gallerierna.
Lika bra drivmedel
Biogas (biologiskt framställd metan), som producerats från avloppsvatten och avfall från hushåll och jordbruk är ett åtminstone lika bra drivmedel som el och vätgas och i många fall till och med bättre ur miljösynpunkt. Men biogasen straffas i dagens diskussioner i Sverige och EU för att den släpper ut koldioxid ur avgasröret. Undersöker vi hela kedjan, inklusive produktion av drivmedel och fordon, kan vi konstatera att svenska biogasanläggningar omhändertar avfall och restprodukter och gör om dem till energi i form av metan. Inget extra koldioxidutsläpp är kopplat till biogasanvändning, utan nettoutsläppen är noll eftersom den koldioxid som bildas när biogas förbränns inte är fossil.
En nyligen publicerad studie från Lunds universitet visar att elbilar, jämfört med hybridbilar drivna med bensin, kan minska koldioxidutsläppen med som mest knappt 70 procent. Detta om den mest miljövänliga elen används i beräkningen (38 g CO2/kWh). Användningen av förnybara bränslen i hybridbilar gör det möjligt att nå mellan 70 och över 100 procent minskade koldioxidutsläpp.
Batterier innebär utsläpp
Anledningen till att hybridbilen är bättre än elbilen vad gäller koldioxidutsläpp, och som oftast glöms i debatten, är att tillverkningen av batterierna till elbilar innebär stora koldioxidutsläpp. Detta gör också att biogas i en jämförelse är det mest hållbara bränslet och även det som är lättast att ställa om till eftersom motorerna är av samma typ som de som sitter i de flesta av dagens bilar. Det går med andra ord med befintlig och väl etablerad teknik att köra bilar, lastbilar, bussar och båtar på biogas. Det finns också en fungerande infrastruktur för distribution av biogas både här hemma och i stora delar av Europa.
EU:s förslag om ny klassificering av bilar, där bilar med biogas som drivmedel riskerar att inte längre klassas som miljöbilar, baseras uteslutande på vad som kommer ut ur bilens avgasrör oavsett om det är fossil bensin, diesel, naturgas, biodiesel baserad på växter eller biogas baserad på avloppsvatten och avfall. Är det eldrivna bilar behöver vi veta hur elen är producerad för att kunna bedöma vilka utsläpp av växthusgaser som är kopplat till dess förbrukning.
När alla drivmedelsalternativ har utvärderats från ursprunglig källa till förbrukning i fordonet, framstår biogasen som mycket konkurrenskraftig eftersom den går att använda med befintlig teknik och det finns fungerande distributionskanaler. Produktionen av biogas innebär också att avloppsvatten och avfall tas om hand samtidigt som restprodukterna från biogasframställningen kan återföras till jordbruket som gödningsämnen.
Alla dessa faktorer gör att biogas har förutsättningar att vara en nyckelfaktor i omställningen till ett hållbarare samhälle där vi tar vara på och återanvänder våra resurser på bästa möjliga sätt.
Alla dessa faktorer gör att biogas har förutsättningar att vara en nyckelfaktor i omställningen till ett hållbarare samhälle där vi tar vara på och återanvänder våra resurser på bästa möjliga sätt. Detta kan dock bara ske om vi ger den samma förutsättningar som el och vätgas.
Vill vi nå klimatmålen måste vi räkna med alla de faktorer som påverkar atmosfärens sammansättning och därmed klimatet. För norska stortinget var det en självklarhet att biogas skulle jämställas med el och vätgas för att Norge skall klara sina miljömål – varför är det då så svårt i Sverige och i EU?
Jörgen Ejlertsson, docent i miljömikrobiologi och chef för process, forskning och utveckling på Scandinavian Biogas
Francesco Ometto, PhD och ledare för forskning och utveckling Scandinavian Biogas