Sedan de omvälvande #MeToo-upproren startade hösten 2017 så har vi blivit mer medvetna om machokulturens innebörd än någonsin. Rörelsen har varit ett otroligt viktigt genombrott för att bryta tystnaden, men med medvetenheten tillkom även en problematik.
Jag kommer ofta i kontakt med killar som är väldigt snabba med att uttrycka att de är feminister. Detta uttrycker de egentligen bara genom att säga det rakt ut, och sedan dra en kort genomgång om hur man har samtyckessex med en tjej. Samma killar är det också som, enligt mina egna erfarenheter, inte alls har så stor koll på vad samtycke i själva verket innebär när det väl kommer till kritan. Denna typen av män har egentligen bara som intention att vinna pluspoäng hos kvinnor genom att påstå sig vara medvetna och kunniga, och det är inte heller ett ovanligt fenomen att de anammar olika feminina beteenden och ger dem en ny typ av betydelse. Nuförtiden applåderar vi när killar vågar visa sig sårbara, trots att det sedan urminnes tider ansetts vara svagt även för en kvinna att vara känslomässigt instabil.
Betydelselösa småsaker
Killars sätt att marknadsföra sig som feminister både på internet och i verkliga livet innefattar ofta bara betydelselösa småsaker, såsom att ha målade naglar, örhängen eller eyeliner. Detta räcker egentligen för att en kille ska klassas som feminist ur åskådarnas ögon. Problematiken med detta är att feminismens budskap hamnar i skymundan när män börjar profitera på kvinnokampen genom att göra det som vi kvinnor gjort i flera hundra år, oavsett om det är att sminka sig eller ta ställning i olika feministiska frågor. Självklart är det viktigt att även män deltar i diskussioner, men när vi kvinnor plötsligt blir överröstade av svettiga PK-killar som tror sig ha auktoritet så har det gått för långt. Då har vi glömt bort vad som faktiskt är viktigt. Att en man yttrar att sexuella övergrepp är sjukt och avskyvärt, ger honom inte tolkningsföreträde, och machokulturen försvinner inte för att vi höjer honom till skyarna.
Att kapitalisera på kvinnors historier om övergrepp, våld och förtryck är inte aktivism
Det handlar naturligtvis inte om att killar inte ska få se ut hur de vill, men jag tror att vi måste börja skilja på aktivism och hobby-feminism. Att kapitalisera på kvinnors historier om övergrepp, våld och förtryck är inte aktivism. Vi behöver manliga feminister, men vi måste sluta sätta feminina killar i tjugoårsåldern som ansiktet utåt för feminismen. Vi får inte heller glömma att alla män faktiskt är en del av patriarkatet, oavsett målade naglar eller inte, och oavsett om man kallar sig feminist eller inte.
Alice Adler, student