Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Motion behöver bli en arbetsuppgift som vilken som helst, skriver debattören. Bild: Sportpoint
Motion behöver bli en arbetsuppgift som vilken som helst, skriver debattören. Bild: Sportpoint

Slopa friskvårdsbidraget – sätt motion på schemat

Arbetsgivare bör hjälpa till i arbetet med att hålla sina medarbetare i gott skick – och det räcker inte med ett årligt friskvårdsbidrag. Motion behöver bli en arbetsuppgift som vilken som helst, skriver psykologen Anders Rydell.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den arbetsrelaterade ohälsan har enligt Arbetsmiljöverket ökat ytterligare under pandemitiden. Stress, trötthet, nedstämdhet och värk är vanliga symptom. Kostnaderna i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall är enorma för drabbade individer, arbetsgivare och skattebetalare. Vi vet inte hur siffrorna sett ut utan pandemi men trenden har varit stabil i decennier. Folk upplever att de mår dåligt och rapporterar ofta att det på något sätt har med jobbet att göra.

Eftersom symptom på stress och trötthet är de mest vanliga markörerna för dåligt mående i arbetslivet föreslår jag att vi försöker stanna upp och fråga oss själva vad vi egentligen håller på med. Eller förresten, det behövs inte - forskare på området har nämligen redan svarat på denna fråga: Vi lyckas helt enkelt inte få till en tillräckligt återhämtande och uppbyggande egenomsorg i vår tillvaro. Följdfrågan blir då vem som har ansvaret för detta. Är det vi själva som enskilda individer eller är det arbetsgivaren eller kanske det gemensamma maskineriet som vi kallar välfärden?

Hjälp till egenomsorg

Det vanliga tyckandet i denna fråga är att det måste vara upp till den enskilda individen att hålla sig i gott skick. Det kan man tycka, men om denna inställning inte verkar hjälpa, vad gör vi då? Eftersom varken arbetsgivare, kollegor, vänner eller familj vill ha med sönderkörda människor att göra kanske en god idé kan vara att hjälpas åt för att få till detta med egenomsorg. Exempelvis genom att bygga in obligatoriska moment i arbetslivet.

Nedan följer tre förslag på hur arbetsgivare kan hjälpa till i uppbyggandet av en bättre egenomsorg – och därmed bättre hälsa - i den arbetsföra befolkningen.

Motion som arbetsuppgift

Tjatet om vikten av regelbunden motion tar aldrig slut och det är bra. Dock behöver vi ändra strategier för att få till motionen i praktiken. Folk uppger att de inte hinner motionera och faktum är att många har för dålig kondition för att ens klara av ett kontorsjobb på ett vettigt sätt. Arbetsgivare bör därför hjälpa till i arbetet med att hålla sina medarbetare i gott skick – och det räcker inte med ett årligt friskvårdsbidrag. Motion behöver bli en arbetsuppgift som vilken som helst. Verksamheter som redan anammat detta koncept rapporterar om positiva effekter, både vad gäller leveranskvalitet och personalhälsa. Självklart måste man hitta rimliga system för den obligatoriska motionen - gemensam morgonyoga i det öppna kontorslandskapet kommer sannolikt inte att fungera. Individuella lösningar är nödvändiga men det finns också varianter som kan fungera gemensamt och utan större investeringar– promenader och tillgång till pingisbord för att ge ett par exempel.

Klädkod och handtvätt

Frågan kring klädkod och hygien i arbetslivet är som regel ett känsligt ämne att diskutera. Vissa menar att det är integritetskränkande att peta i folks approach. Vänder man på det så kan man naturligtvis hävda att det är kränkande mot kollegor, arbetsgivare och kunder att dyka upp på jobbet i sjaskigt skick. Att hålla sig fräsch och rätt klädd för aktuellt arbete är både rimligt och nyttigt – det ger oss sannolikt ett ökat professionellt självförtroende, mer respekt från kollegor och kunder samt mindre risk för smitta av olika slag. Det blir en egenomsorg som både du själv och din omgivning har nytta av. Här och där kan man dock behöva jobba med realitetsorientering – ibland faktiskt ren och skär ADL-träning. Tänk exempelvis på kollegan som hoppar över att vaska nävarna efter att ha sjabblat på herrarnas och sen börjar slabba med lunchrestaurangens buffébestick. Vid ett tillfälle konfronterade jag en man med dylikt beteende och fick då svaret – ”det är ingen fara, den är ren”.

Säkerställ ett tillräckligt näringsintag

Att kosten är viktig för hälsa och funktion har antagligen fastnat hyfsat väl i folks medvetande i minst lika hög grad som när det gäller vetskapen om motionens betydelse. Detta innebär dock inte att man automatiskt klarar av att upprätthålla en tillräckligt god kosthållning. Många kämpar utan att riktigt få till det – matlådor med tveksamt näringsinnehåll, snabbmat eller ett par knäckebrödsskivor från personalrummets skafferi drar inte runt en kropp i arbete.

Tror man att socker i för stora mängder är förödande för kropp och knopp bör man även byta alla baljor med socker som brukar finnas i personalrum– kakor, kolor, bullar.

Därför bör arbetsgivare hjälpa till och säkerställa sina medarbetares näringsintag under arbetstid. Det finns system för detta, med möjlighet till både frukostupplägg och smidig tillgång till vettig lunch – på restaurang eller via catering. Tror man att socker i för stora mängder är förödande för kropp och knopp bör man även byta alla baljor med socker som brukar finnas i personalrum– kakor, kolor, bullar. Testa i stället med nötter, sill och fullkornsbröd så ska ni få se på grejer. Och inte att förglömma – säkerställ hög kaffekvalitet till era medarbetare!

Anders Rydell, leg psykolog, specialist i organisationspsykologi