Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vi vet att mycket stora ekonomiska värden som finns inbyggda i många typer av produkter går till spillo vid en förtida produktdöd. Tusentals kronor för en fungerande produkt minskar till några få kronor efter materialåtervinning, skriver debattörerna. Bild: Ole, Berg-Rusten

Slit-och-släng-samhället en av våra största miljöbovar

Vi vet i dag att 55 till 65 procent av de globala växthusgasutsläppen beräknas komma från hantering av material, resurser och produkter, från gruva till avfall. Om vi med hjälp av hållbar teknik kan förlänga livslängden på produkter skulle vi göra både oss själva och klimatet en enorm tjänst, skriver bland andra Thomas Nyström, forskare på Rise Sustainable Business.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Livslängden för oss människor har de senaste 100 åren ökat dramatiskt, men samtidigt som de mänskliga hundraåringarna blivit allt fler går utvecklingen mot en allt kortare livslängd för många av våra konsumentprodukter. Hur många hundraåringar finns till exempel bland dina vardagsprodukter? Kanske något arvegods som möbler eller smycken? Möjligen ditt hus eller delar av det? Har ditt senast köpta kylskåp, diskmaskin eller kaffebryggare ens klarat att bli tio år? Sveriges Radios serie Prylarnas Pris har lyft frågan och ger fler aktuella exempel samt belyser konsekvenserna av produkters alltför tidiga död.

Har ditt senast köpta kylskåp, diskmaskin eller kaffebryggare ens klarat att bli tio år?

Vi vet i dag att 55 till 65 procent av de globala växthusgasutsläppen beräknas komma från hantering av material, resurser och produkter, från gruva till avfall. Med andra ord: Att förlänga livslängden på produkter ger stor klimat- och miljönytta, och är nödvändigt för att uppnå en hållbar framtid inom planetens gränser.

Vi vet också att mycket stora ekonomiska värden som finns inbyggda i många typer av produkter går till spillo vid en förtida produktdöd. Tusentals kronor för en fungerande produkt minskar till några få kronor efter materialåtervinning.

Förläng livslängden

Vi vet alltså att det både kan vara affärsmässigt lönsamt och miljömässigt hållbart att underhålla, återanvända, reparera, och renovera produkter, men ändå utgör det i dag bara en försvinnande liten del av tillverkningsindustrins omsättning. I stället är det andra aktörer som försöker fånga dessa ekonomiska värden, men ofta med svårigheter att köpa reservdelar eller få tillgång till kunskap för att renovera produkter som främst är anpassade för kostnadseffektiv produktion.

Vi vet alltså att det både kan vara affärsmässigt lönsamt och miljömässigt hållbart att underhålla, återanvända, reparera, och renovera produkter

Vad krävs då för att skifta till mer cirkulära värdebevarande affärer? I vår forskning ser vi att produkters utformning och livslängd till stor del styrs av affärsmodellens utformning. För att åstadkomma mer långlivade produkter krävs det nya och mer långsiktiga affärs- och designlogiker, som sträcker sig långt bortom försäljningsögonblicket och försäljningspriset.

I en sådan cirkulär logik är värdebevarandet över tid centralt, och affärsmodellen designas från början tillsammans med fysiska produkter och tjänster med syfte att både leverera funktionell nytta och stabila intäkter över tid.

Vi på Rise kallar denna typ av produkter för framtidsadaptiva, det vill säga att de från början är designade för att anpassas till olika händelser och förändringar som uppstår över produktens användningstid. Nyckeln för att både designa och tjäna pengar på framtidsadaptiva produkter är en produktarkitektur som från början är anpassad för att delar ska kunna bytas ut efter hand som nya behov uppstår.

Systemskifte nödvändigt

På samma sätt som människokroppen, som i dag kan uppgraderas med ett nytt hjärta utan att kroppen dör, bör det vara självklart att till exempel en kylskåpskompressor eller förbränningsmotor kan bytas ut till en energieffektivare variant – utan att skelettet och alla övriga komponenter behöver skrotas. I dag är detta svårt eller omöjligt för många produktgrupper.

Men för att en affärslogik som bygger på värdebevarande skall få genomslag måste de dominerande logikerna i både tillverkningsindustrin, kunders köpbeteende och samhällets styrmedel förändras. I flera av de företag vi forskar tillsammans med ser vi lovande exempel på strategiskt arbete med att utforska cirkulära affärer och produktdesign. Men tiden är knapp, och vi vill därför uppmana tillverkningsindustrin att öka takten i att utforska affärsmöjligheterna med en cirkulär ekonomi byggd på anpassningsbara, framtidsadaptiva produkter.

Börja med att analysera om någon av era befintliga produkter skulle passa i en cirkulär modell! Ställ er frågan om ni rent av kan tjäna mer pengar om ni behöll produktägandet och sålde funktion till era kunder? Eller om ni köpte tillbaka en redan använd produkt, uppgraderade och sålde produkten igen? För de företag som hittar sin formel väntar nya typer av intäkter, lägre kostnader, nya kundsegment och ett mer ansvarsfullt och innovativt varumärke.

Då kan hundraåriga produkter bli en vanligare företeelse.

Thomas Nyström, forskare, Rise Sustainable Business

Ann-Charlotte Mellquist, forskare, Rise Sustainable Business

Peter Algurén, Circular Transition Coach, Rise Sustainable Business

Joel Smedberg, vd, AB 2p1

Ann-Kathrin Espelin, hållbarhetsstrateg, Modexa AB

Eva Karlsson, CEO, Houdini Sportswear AB

André Zandelin, vd, Accus AB

Christina Bergström, Quality Control & Environmental Manager, Swedese AB