För att långsiktigt stärka svensk konkurrenskraft och det svenska företagsklimatet måste utbildningspolitiken i varje led underlätta vår kompetensförsörjning.
Mycket går i rätt riktning. Grundskolan är på rätt väg. Kunskapsfallet sedan sekelskiftet är återtaget för elever med svensk bakgrund. Också för elever med utländsk bakgrund förbättras nu resultaten. Bland elever med inhemsk bakgrund når Sverige toppositioner i såväl PISA- som TIMMS-proven. Tvärtom tyder forskning på att friskolorna har bidragit till den goda resultatutvecklingen.
Utrymme för förbättringar
Även om utvecklingen går åt rätt håll finns det dock utrymme för förbättringar i den svenska skolan. Konkurrensen från friskolorna har bidragit till att även de kommunala skolorna blivit bättre. Vi kan se detta samband i grundskolan, mellan en ökad friskoleandel i en kommun och generella förbättringar i kunskaperna i kommunen. Tillgängliga utvärderingar visar att kunskapsresultaten inom grundskolan är något högre för friskolor än för kommunala skolor.
Alla reformer måste dock kontinuerligt vårdas. Flera reformer för att stärka kvaliteten både i fristående och kommunala skolor har genomförts under det senaste dryga decenniet, till exempel att Skolinspektionen givits skarpare verktyg för att ingripa mot skolor som inte är bra. Det är viktigt att Skolinspektionen ägnar kraft i tillsynen också gentemot kommunala skolor. Alla skolor som inte håller måttet måste inom en kort tid visa på kvalitetsförbättringar eller läggas ned.
Det bör undersökas empiriskt i vilken utsträckning som lika villkor råder mellan skolformerna, med hänsyn till skillnader i uppdrag och elevsammansättning
För att friskolorna än bättre ska kunna bidra positivt till utbildningsväsendet, vill vi se en översyn av friskolesystemet. Svenskt Näringsliv publicerar idag en rapport där vi preciserar de utgångspunkter som vi anser att en sådan översyn bör innefatta. Fyra viktiga utgångspunkter för en sådan översyn är följande:
– Rättvisa ersättningssystem
Det bör undersökas empiriskt i vilken utsträckning som lika villkor råder mellan skolformerna, med hänsyn till skillnader i uppdrag och elevsammansättning. Dagens ersättningssystem till friskolorna, som baseras på kommunens genomsnittskostnader per elev i de egna skolorna, riskerar att gynna de kommunala skolorna såvitt gäller lokalkostnader och administrationskostnader. Å andra sidan kan systemet försvåra för små eller stagnerande kommuner, som med hänsyn till närhetsprincipen kan ha svårt att avveckla väsentliga kostnader vid en friskoleetablering. Ersättningssystemet kan därför behöva förändras, till exempel genom att ersättningen beräknas utifrån historiska kostnader, ett genomsnitt för flera kommuner, eller genom statligt bestämda schabloner för hela eller delar av kostnaderna. Om nuvarande system väsentligen finns kvar bör det klargöras att skolpliktskostnader bör belasta kommunen centralt, och inte de olika kommunala skolorna.
– Värdesäkring av betyg
I dag finns det inga effektiva kontrollmetoder för att motverka glädjebetyg, något som förekommer i såväl friskolor som kommunala skolor. Detta är inte acceptabelt. De nationella proven – och rättningen av dem – måste digitaliseras eller rättas externt, och en norm bör finnas om högsta tillåtna avvikelse på skolnivå mellan resultaten på de nationella proven och betygen. Dessutom bör fler ämnen omfattas av nationella prov.
– Förbättrat skolval och rättvist antagningssystem
Uppsökande insatser om skolvalets betydelse ska göras i socialt utsatta områden. Öppenhet och insyn ska råda om vilka regler och kriterier som gäller vid köhantering och antagning och om hur dessa regler tillämpas. En möjlighet kan vara att på kommunal nivå införa ett samordnat skolval för kommunala och fristående skolor via en gemensam plattform som hanteras av en opartisk instans.
– Möjliggör upphandling av skolverksamhet
Kommunerna bör få möjlighet att upphandla drift av skolor i socioekonomiskt missgynnade områden. Upphandling bör också vara möjlig när en kommunal skola under lång tid misslyckats med att hålla godtagbar kvalitet, samt i enskilda ämnen, som matematik.
Politiskt slagfält
En väl fungerande skola, med höga krav på baskunskaper och kritiskt och kreativt skolade elever, är avgörande för näringslivet. Den svenska grundskolan är på väg åt rätt håll, men det är dags att sluta betrakta skolan som ett politiskt slagfält.
Friskolesystemet och friskolorna ger ett avgörande bidrag till den svenska skolan genom att skapa valfrihet och ge utrymme för pedagogisk mångfald och innovationer. Men systemet behöver reformeras så att det långsiktigt stärks och bidrar till att hela den svenska skolan fortsätter att utvecklas. Svenskt Näringsliv är angeläget att bidra i detta arbete.
Karin Johansson, vd Svenskt näringsliv
Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik, Svenskt näringsliv