Tone Ahlborg, barnmorska och lektor på Göteborgs universitet oroar sig i söndagens GP för att unga mammor inte ska amma tillräckligt ofta och mycket. Tone Ahlborg räknar upp en rad hemskheter som kan drabba kvinnor och barn om amningen minskar: bröstcancer, allergi, förstoppning och minskad intelligens samt brist på essentiella aminosyror och skada på lever och njure orsakade av komjölkens artfrämmande proteiner. Med undantag för förstoppningen kan man, lyckligtvis, avfärda hennes farhågor som ogrundade.
Tone Ahlborg påstår att barn som får flaskmjölk inte får i sig de essentiella aminosyrorna och därför inte kan utveckla sitt nervsystem. Essentiella aminosyror är sådana som vi inte kan tillverka själva, utan måste få i oss med maten; de är nio stycken. Men lika lite som vi måste äta människokött för att få i oss alla näringsämnen, måste vi dricka människomjölk. Som livsmedelsverket sammanfattar: "Kött, fisk, mjölk, ägg och ost innehåller de essentiella aminosyrorna i en bra blandning".
Tone Ahlborg påstår också att spädbarnets omogna lever och njurar inte klarar av att hantera artfrämmande proteiner. Men de behöver de heller inte göra, för proteiner sönderdelas i magen och tarmen till aminosyror som tas upp i blodet. Och kon består av exakt samma aminosyror som vi. För övrigt saknar både lever och njure förmåga att känna igen "artfrämmande" protein - det är bara immunsystemet som kan det. Kanske tänkte Tone Ahlborg på att komjölk innehåller mer protein än människomjölk och att vanlig mjölk i tetrapack inte är bra för spädbarn. Men bröstmjölksersättning är ju inte ren komjölk, utan en "humaniserad" produkt, där man anpassat proteinmängd, salter, med mera, för att passa människobarnet. Många, många miljoner människor världen över har framgångsrikt fötts upp på komjölksbaserad bröstmjölksersättning.
Tone Ahlborg hänvisar till oerhört mycket forskning som skulle visa att ammade barn får mindre allergi. Det stämmer att det finns ganska många sådana artiklar. Men det finns lika många artiklar (och faktiskt av bättre kvalitet) som visar motsatsen. Alldeles nyss publicerade den ansedda medicinska tidskriften The Lancet en 20-årsuppföljning av kanadensiska barn där man visar ökad risk för astma och allergi hos dem som ammats. Stora, välgjorda studier har visat detta sedan 1980-talet, medan mindre studier, där man framför allt använt för kort uppföljningstid, visar minskad allergi med amning. Det viktigaste är, vilket visades redan på 1980-talet, att skillnaden mellan ammade och icke-ammade barn vad gäller allergiutveckling är liten. Att amning inte är någon skyddsfaktor att tala om när det gäller allergi är väl känt bland barnallergologer och framgår på deras hemsida.
Att amning inte kan minska allergi på något avgörande sätt kan var och en begripa eftersom Sverige ammar mest (eller näst mest) i världen och även ligger i tätposition i allergistatistiken. På 1970-talet, när mycket färre barn fick allergi, var det bara 30% som fick bröstmjölk längre än 2 månader. Då skulle man ge barnet fruktjuice senast vid 8 veckor och riktig mat från 3-4 månader. Dagens rekommendationer om lång amning och uppskjuten introduktion av fast föda är en anpassning till WHO:s regler som tillkommit för att skydda barn i fattiga länder från svåra infektioner och undernäring. Samtidigt som amningen tredubblades från 1970-tal till 1990-tal, tredubblades också allergierna.
Att bröstmjölk ger högre IQ är en modern myt som Tone Ahlborg sprider. Det är sant att man i genomsnitt uppmätt högre IQ hos ammade än flaskmatade barn. Men det beror på att de kvinnor som ammade i dessa studier från 1970-tal och 1990-tal, i genomsnitt hade högre IQ än de som flaskmatade (10 IQ-enheter i genomsnitt!). Och eftersom barnets IQ följer föräldrarnas, så får smarta mammor smarta barn. Om man kompenserar för moderns IQ försvinner helt effekten av amningens IQ-höjande effekt.
Slutligen skrämmer Tone de unga kvinnorna som inte vill amma med att de kommer att få bröstcancer ("en dokumenterad och allvarlig bieffekt av att inte amma"). Om amning minskar risken för bröstcancer är omtvistat – ungefär hälften av de studier som undersökt saken har hittat ett samband, hälften hittar inget samband. Men viktigast är att effekten, om den finns, är högst marginell. En sammanställning i tidskriften The Lancet anger en riskminskning om fyra procent per 12 månaders extra amning. Risken för en kvinna att få bröstcancer före 75 ålder är c:a 10 procent. En kvinna som ammar i sex månader sänker alltså denna risk till 9,98%. Som jämförelse kan nämnas en riskökning om 25% (från 10% till 12,5%) för den som ätit hormonpreparat under 5 år i samband med klimakteriet.
Tone Ahlborg tycker att många av dagens unga kvinnor har en för sexualiserad syn på brösten och tror att de inte vill amma av utseendeskäl. Men kvinnans rätt att välja om och i så fall hur ofta och länge hon vill amma är en viktig princip, oavsett vilka skäl som ligger bakom. Det är ju hennes kropp det gäller. Svensk hälso- och sjukvårdslag är glasklar om att alla vårdtagare har rätt till självbestämmande och respekt, alltså även nyblivna mammor. Det finns heller inga medicinska skäl till att sätta sig över kvinnors beslutanderätt - i Sverige kommer barn som ammas och de som får flaska att bli lika friska och smarta.
Agnes Wold
Professor
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet