Detta sker samtidigt som det uttryckligen står i skollagen att varje elev ska ha förutsättningar att göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Väljer de fel, eller har de inte rätt förutsättningar att göra rätt val?
I Göteborg finns det 1 947 högstadieelever per studie- och yrkesvägledare. Det är en orimlig uppgift att vägleda så många elever, och det kan inte anses uppfylla skollagens krav på att ge rätt förutsättningar för välgrundade val.
Enligt Västsvenska Handelskammarens undersökning från 2018, Vägval för vägledning, saknar 40 procent av unga i åldern 15–19 kunskap om vilka yrken som det kommer behövas mer eller mindre av i framtiden. 2018 hade varje studie- och yrkesvägledare i Göteborg 1 455 högstadieelever att ta ansvar för, i dag är det 492 fler. Utvecklingen har gått åt fel håll. Göteborgs stad behöver ta ett omtag kring studie- och yrkesvägledningen, och frågan behöver prioriteras.
Tar inte studenten
Enligt Svenskt Näringsliv behöver 40 procent av alla gymnasieelever ta examen från ett yrkesförberedande program, för att fylla arbetsmarknadens behov. I Göteborgsregionens preliminära antagning till höstterminen 2023 har endast 22 procent sökt ett yrkesförberedande program som sitt förstahandsval, och då behöver man också ha i åtanke att mer än var fjärde gymnasieelev inte tar studenten. 50 procent av svenska företag eftersöker gymnasial yrkeskompetens, vilket det redan är brist på i dag. Den här bristen kommer bli än mer allvarlig så länge gymnasieskolan inte speglar arbetsmarknadens behov. För att den ska göra det behöver elever redan i grundskolan få stöd i sitt studieval.
Den nya dimensioneringen av gymnasieskolan, som gör att arbetsmarknaders behov i större utsträckning vägs in i utbildningarna, kommer innebära fler platser på yrkesutbildningar. Det är ett steg i rätt riktning. Dels för att fler yrkesutbildade behövs på arbetsmarknaden, dels för att det idag finns en grupp elever som läser högskoleförberedande program och sedan väljer att inte studera vidare. De har svårare att få jobb än andra utbildningsgrupper. Men för att dimensioneringen ska få önskvärd effekt behöver elever få information om utbildningar och arbetsmarknaden, samt stöd när de gör sitt val. Då blir studie- och yrkesvägledarna viktiga.
Genom olika aktiviteter och samarbeten ges eleverna möjlighet att utforska och erfara arbetslivets realiteter
Göteborgs höga siffra beror inte på att det är en storstad - Stockholm och Malmö har 567 respektive 450 högstadieelever per SYV. I Sverige är snittet 480. I Varberg har varje studie- och yrkesvägledare hand om 385 elever. Där har kommunen implementerat en modell som kallas Modern arbetslivsorientering (MOA), som syftar till att ge elever i grundskolan en bättre förståelse för sambandet mellan utbildning och arbetsliv. Genom olika aktiviteter och samarbeten ges eleverna möjlighet att utforska och erfara arbetslivets realiteter. En central del av MOA är studie- och yrkesvägledning, där eleverna får både generell och individuell vägledning. Detta innebär att eleverna stöds i att reflektera över sina egna intressen, styrkor och mål, samt att de får information om olika utbildningsvägar och yrkesmöjligheter. Målet med denna vägledning är att stärka elevernas valkompetens och rusta dem för att fatta välgrundade beslut på en ständigt föränderlig arbetsmarknad. Varbergs modell är ett tydligt ramverk för studie- och yrkesvägledare, och en förebild för andra kommuner.
Näringslivet har kompetensbrist, och bristen väntas öka. Vi behöver mer resurser till studie- och yrkesvägledning för att klara av de utmaningar vi står inför gällande kompetensförsörjning. Ge mer resurser till Göteborgs studie- och yrkesvägledning, för att ge unga bättre förutsättningar att göra välgrundade studie- och yrkesval.
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
Amad Raja, chef för kompetensförsörjning, Västsvenska Handelskammaren