Skolans digitalisering kräver mer forskning

Barn och unga behöver digital kompetens för fortsatta studier, framtidens arbetsmarknad och för att vara delaktiga medborgare. Det handlar om att kunna använda tekniken, lösa problem och omsätta idéer med hjälp av digital teknik. Det handlar också om att förstå hur digitalisering påverkar samhället och att kunna förhålla sig kritiskt till information. Om skolan ska lyckas ge alla elever dessa nödvändiga färdigheter behövs en satsning på praktiknära forskning som kan guida lärare och annan personal rätt i digitaliseringen, skriver bland andra Vesna Jovic, vd Sveriges Kommuner och Landsting.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Skolan har, precis som övriga samhället, gått igenom en förändring pådriven av digitalisering det senaste decenniet. Digitala arbetsmetoder och digital kompetens har fått starkare skrivningar i läroplaner och denna höst deltar hela skolväsendet i att ta fram en nationell handlingsplan för skolans digitalisering, #skolDigiplan. För skolan innebär förändringarna pedagogisk förnyelse, förändring av arbetssätt och utveckling av elevernas kompetenser.

Hur ser då den digitala kompetensen ut för landets lärare, de som ska lära ut de digitala färdigheterna?

• Vi vet att tiotusentals lärare på förskolor och i alla stadier dagligen använder digitala hjälpmedel för att undervisa, bedöma och motivera elever i precis alla ämnen. Dessutom är digitala verktyg många gånger avgörande för unga med till exempel läs- och skrivsvårigheter.

ANNONS

• Vi vet också att ännu fler lärare efterfrågar kompetensutveckling för att kunna hantera tekniken i sig och – i ännu högre grad – välja digitala verktyg utifrån pedagogiska behov som gynnar elevernas lärande.

Möjligheter och utmaningar

På konferensen Learning Forum den 9-10 oktober i Göteborg träffas över 200 forskare, experter och representanter från olika delar av skolväsendet för att diskutera den kärnfråga som skolans digitalisering ställer oss inför: Vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar skapar digitaliseringen för svensk förskola och skola?

Det går inte att runda frågan om skolans digitalisering. Alla som arbetar i och med skolan behöver bidra till att utveckla lärares och elevers digitala kompetens.

Eftersom studier både pekar på positiva och negativa effekter av digitalisering, så behövs ytterligare forskning. Och eftersom olika elever och olika skolor har olika förutsättningar, så behöver forskningen ske i nära samarbete mellan skolans lokala huvudmän, lärare och forskarna. Vi ser därför ett stort behov av att det utvecklas lokala och regionala strukturer för praktiknära forskning och uppföljning om digitaliseringens möjligheter och effekter.

Exempel på sådan verksamhet är dels Digitalt Laborativt Centrum på Högskolan i Halmstad och dels de projekt som forskningsinstitutet Rise driver. Båda verksamheterna skapar mötesplatser för forskare, lärare, studenter och företag i syfte utveckla skolans kompetens i digitalisering och lärande, programmering och skapande med IT. Det är först när lärare på detta sätt involveras i forskningen som gapet mellan teori och praktik kan överbryggas. En lärare med digital kompetents är trygg i att kunna välja till eller välja bort tekniken i den faktiska undervisningssituationen.

ANNONS

Bredare perspektiv

Det behövs även forskning för att analysera digitaliseringens inverkan på barns, ungas och vuxnas lärande i ett bredare perspektiv. Vi påverkas alla av digitala medier och det för med sig konsekvenser för våra liv och vårt lärande. Några viktiga frågor för forskningen är:

• Hur påverkas individens lärande och kommunikation av ständig tillgång till information?

• Hur kan digital teknik stimulera elever som annars inte upplever skolans undervisning som meningsfull?

• Hur kan skolan använda digitaliseringens möjligheter för högre kvalitet och effektivitet?

• Har medborgarens digitala kompetens någon inverkan på frågor om samhällets nivå av demokrati, likvärdighet och jämställdhet.

Går inte att runda frågan

En viktig utmaning är att lärdomar och slutsatser från forskning behöver spridas på ett lättillgängligt sätt. Det är avgörande för att skolans huvudmän ska kunna bygga en verksamhet baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt för att öka pedagogers digitala kompetens.

Kommunerna och de fristående skolhuvudmännen är ansvariga för att genomföra skolans digitalisering enligt de nationella mål som finns. För att stödja huvudmännens arbete tar våra respektive organisationer fram olika typer av stöd. Inför framtiden ser vi gärna ett samlat nationellt stöd för skolforskning om digitalisering – för huvudmän och skolor som i samverkan vill utveckla forskning, och medarbetarnas kompetens, om digitalt lärande.

ANNONS

Det går inte att runda frågan om skolans digitalisering. Alla som arbetar i och med skolan behöver bidra till att utveckla lärares och elevers digitala kompetens. Aktuell forskning om skolans digitalisering, inte minst nära verksamheten på lokal nivå, är avgörande för att idéer, förslag och åtgärder ska landa rätt.

Vesna Jovic

vd Sveriges Kommuner och Landsting

Peter Fredriksson

gd Skolverket

Pia Sandvik

vd Rise

ANNONS