I dag den 9 november tas budget för Göteborgs stad. En budget där man skrapar ihop det man har. Kommunen ska klara alla poster med det skatteunderlag man har och under 2023 gick Göteborgs kommuns skuld upp med 2 miljarder. Detta samtidigt som statens skulder stadigt går ner. Staten har blivit en makt som sitter på skattkistan medan kommunerna får klara sig själva i en påbörjad lågkonjunktur. Det politiska spelet mellan partierna och det faktum att skolan är angelägen för alla gör att man pekar långfinger mot varandra och skriker att ansvaret är den andres och inte ens eget.
I denna lågkonjunktur finns också våra barn och elever. Dessa elever och barn ska på något vis få den kunskap, trygghet och studiero som våra lagar stipulerar, utan att dras in i gängkriminalitet på vägen. Det är stora krav som kräver tillräckligt många utbildade lärare som även de behöver en god arbetsmiljö.
Klarar grundskolan
Det börjar i förskolan där forskning visar hur mycket bättre de barn som gått i förskola sedan klarar grundskolan. För att det ska vara en förskola med god pedagogisk verksamhet och inte bara barnpassning, krävs förskollärare för att varje barn ska ha möjlighet att uppnå läroplanens mål. Antalet förskollärare har ständigt gått ner – från en vision om två förskollärare i varje grupp, till att det i dag förekommer avdelningar utan utbildade förskollärare. Förskoleförvaltningen har varken råd att anställa utbildade förskollärare eller behålla de utbildade förskollärare de har, på grund av den höga arbetsbelastningen. Inte blir det bättre med nästa års budget.
Grundskolan drabbades redan under tidig höst av anställningsstopp. Lärare, rektorer, elevassistenter, och till och med kuratorer jobbar dubbelpass och får ta över och vikariera för att ge någon form av undervisning. När vi mätt antal arbetsskador och tillbud under två veckor har de gått upp med 122 procent. En tilläggsbudget som föreslås av styret på 50 miljoner för att frysa mat och köpa läromedel lär inte ändra de siffrorna. Snarare behöver vi frysa lokalkostnader och internräntor.
Göteborg har under många år haft den sämsta tilldelningen till gymnasieskolan av alla storstäder trots den komplexitet staden har
Från gymnasiet får vi många rapporter om hot och våld. Göteborg har under många år haft den sämsta tilldelningen till gymnasieskolan av alla storstäder trots den komplexitet staden har. Detta läsår har det rapporterats om att lärare i vissa fall har klasser med nästan 40 elever vilka därmed inte ens ryms i ett klassrum, utan läraren får gå emellan två klassrum för att försöka upprätthålla något slags undervisning.
Inom vuxenutbildningen gäller fortfarande “billigast vinner”. Stadens intentioner med ökad egenregi inom vuxenutbildning tycks det i nuläget inte bli något av.
Sveriges Lärares rapport ”Döden för svenska skolan” pekar på vad nedskärningar leder till så som kunskapstapp, sämre arbetsmiljö för lärare, elever och barn och en ökning av den psykiska ohälsan.
Tillräckliga finanser
Det är viktigare än någonsin i det samhälle vi lever i dag, där omvärlden kokar och när vi är inne i en lågkonjunktur, att skolan får stadiga och tillräckliga finanser. Finanser som ser till att varje elev får utbildade lärare som orkar och kan undervisa. Den stödpersonal som behövs när elever behöver extra stöd måste också finnas. Därmed måste budget räknas på ett helt annat sätt än i dag. För att det ska vara möjligt behöver inte bara kommunen ta ansvar – det behöver även staten. För att lyckas måste politiken jobba ihop och inte peka på varandra som barn i en sandlåda. Sker inte det lär vi inte kunna hämta hem detta tapp även om konjunkturerna vänder. Då väntar ”Döden för svenska skolan”.
Andrea Meiling, ordförande Sveriges Lärare Göteborg