Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Som tur är finns det numera en alternativ definition av antisemitism, skriver debattörerna. Bild: Dan Balilty/TT
Som tur är finns det numera en alternativ definition av antisemitism, skriver debattörerna. Bild: Dan Balilty/TT

Skilj på legitim Israelkritik och judehat

Sverige måste ompröva sin anslutning till IHRA:s definition av antisemitism, eftersom vissa exempel som används bara är kritik mot Israels politik. Att inte skilja på legitim kritik och judehat kommer i längden att skada den viktiga kampen mot antisemitism, skriver Staffan Graner och Dror Feiler, Judar för Israelisk Palestinsk Fred.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

På onsdag öppnar statsminister Stefan Löfven ”Malmö Forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism”. Han gör det mot bakgrund av en definition av antisemitism som kommer från International Holocaust Rememberance Alliance, IHRA, och som Sverige, liksom en rad andra stater och även EU, ställt sig bakom. Den utgör tyvärr ingen god grund för att ta kampen mot antisemitism.

Alla som ställer sig bakom judars rätt att inte förföljas, diskrimineras eller utsättas för hat på grund av sin judiska identitet bör kunna enas i den kampen, oberoende av motstridiga åsikter i andra frågor. Det gäller inte minst de olika ställningstaganden vi gör i relation till konflikten mellan Israel och Palestina.

Beskylls för antisemitism

Kritik och politisk handling riktad mot den israeliska staten, eller israeler, exempelvis för brott mot internationell rätt eller diskriminerande särbehandling av palestinier, kan och ska givetvis bemötas och diskuteras men kan inte i sig avfärdas som antisemitism av dem som uppfattar den som överdriven eller oberättigad.

Att så ofta sker är uppenbart. Bara under det senaste året har exempelvis Internationella brottmålsdomstolen (ICC), Amnesty International och Human Rights Watch blivit föremål för sådana beskyllningar. Det palestinska initiativet till ickevåldsmotstånd mot ockupationen genom bojkottkampanjer (BDS), avfärdas regelmässigt som antisemitiskt.

Alternativ definition

Därför behövs en tydlig distinktion mellan motstånd mot israelisk politik och kamp mot antisemitism – och det är just här som IHRA:s definition brister. Problemet ligger i att denna definition i sina exempel likställer kritik av israelisk politik – som man kan hålla med eller invända emot – med antisemitism, i ett försök att desarmera all sådan kritik av Israels brott mot folkrätten och internationell rätt när det gäller de ockuperade områdena. Men en sådan definition undergräver och splittrar också den viktiga kampen mot antisemitism.

Att kräva rättvisa och fullständiga rättigheter för palestinier, att kritisera sionismen, att jämföra Israel med kolonialmakter eller apartheid-systemet, att stötta Bojkott-rörelsen mot Israel, i inget fall är detta att likställa med antisemitism.

Som tur är finns det numera en alternativ definition av antisemitism, The Jerusalem Declaration on Antisemitism (JDA), ett initiativ av bland andra judisk-israeliska akademiker som i dagsläget har 200 undertecknare. JDA:s grundläggande definition av antisemitism liknar Förintelsemuseernas: antisemitism är diskriminering, fördomar, fientliga handlingar eller våld riktat mot judar som judar (eller mot judiska institutioner)”.

LÄS MER: Den diplomatiska krisen mellan Sverige och Israel är över

Men skillnaden är viktigare, och den består i att JDA är noga med att tala om vad som inte är antisemitism – utan att för den skull ställa sig bakom någon av hållningarna, det är helt enkelt yttrande-, diskussions- och demonstrationsfriheten man vill slå vakt om. Att kräva rättvisa och fullständiga rättigheter för palestinier, att kritisera sionismen, att jämföra Israel med kolonialmakter eller apartheid-systemet, att stötta Bojkott-rörelsen mot Israel, i inget fall är detta att likställa med antisemitism. JDA vill alltså, till skillnad från Förintelsemuseerna och de stater som ställt sig bakom dem, hjälpa opinionen att upprätthålla en skiljelinje mellan legitim Israelkritik och judehat.

Jerusalemdeklarationen som utgångspunkt

Som Israels utrikesminister Yair Lapid nyligen formulerade saken: ”Vi behöver komma över hysterin som ser varje kritik av Israel som antisemitism: Kanske motsätter sig alla antisemiter Israels politik i Gaza, men alla som motsätter sig Israels politik i Gaza är inte antisemiter.”

Vi menar att Sverige bör ompröva sin anslutning till IHRA:s definition av antisemitism och i stället stötta Jerusalemdeklarationen.

LÄS MER: Flera döda i eldstrider på Västbanken

Ett minimikrav vore att Sverige tydliggör att man inte ställer sig bakom alla de exempel på antisemitism som presenteras av IHRA och som egentligen är uttryck för kritik av Israel likvärdig med den som riktas mot vilken annan stat som helst som bryter mot internationell rätt. Därmed skulle Sverige kunna undvika att bidra till att utdefiniera legitim kritik och stöd till fredliga motståndshandlingar som antisemitism. Vi menar också att Jerusalemdeklarationen är en betydligt bättre utgångspunkt för att bekämpa antisemitism.

Staffan Graner, talesperson Judar för israelisk-palestinsk fred (JIPF)

Dror Feiler, talesperson Judar för israelisk-palestinsk fred (JIPF)

LÄS MER: Utställning ska motverka antisemitism i Malmö

LÄS MER: Israel lättar på fler restriktioner för Gaza