Den ekonomiska situationen i Sverige är svår. Hushållen går på knäna, arbetslösheten ökar och svensk ekonomi krymper efter en serie räntechocker. När de senaste inflationssiffrorna nyligen kom visade de att matpriserna trots det fortsätter att stiga. Allt tyder alltså på att maten under lång tid framöver kommer att kosta mer än vi är vana vid, och förmodligen ännu mer än i dag. För vanliga hushåll är det ett hårt slag, och en stor del av de kraftiga reallönesänkningar vi sett.
För Vänsterpartiet kommer det här inte som någon överraskning. Vi har under lång tid krävt att regeringen ska få till en frivillig överenskommelse med de tre matjättarna, och om det inte fick effekt gå fram med lagstiftning för att stoppa övervinsterna. Att regeringen kände sig pressad var uppenbart, men trots det nöjde man sig med att bjuda in matjättarna till en fika med finansministern. Dessa koncerners resultat i år visar att denna lilla pratstund blev precis så resultatlös som man hade kunnat ana.
Ökat mer
Priserna på mat har ökat betydligt mer än den genomsnittliga inflationen. Matvarulobbyn har trots det försökt hävda att de tre stora koncernerna, Ica, Axfood och Coop, trots det går på knäna. Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel har varnat för nedlagda butiker och menade att inflationen äter upp handlarnas omsättning. Organisationen Svensk handel gick så långt att de krävde en ursäkt från politiker som beskyllt matjättarna för att sko sig på krisen.
En granskning av deras påståenden och marknadens funktionssätt visar dock att matvarulobbyns bild är gravt vilseledande. Det går ingen nöd på matvarujättarna – tvärtom.
Matlobbyn lyfter gärna fram att livsmedelshandeln har en låg så kallad rörelsemarginal jämfört med andra branscher, och försöker ge sken av att den här rörelsemarginalen är samma sak som vinst. Det är dock inte sant. Rörelsemarginalen berättar hur många procent av den totala omsättningen som blir kvar när kostnaderna är betalda.
Ett mer rimligt lönsamhetsmått är avkastning på insatt kapital — alltså hur mycket vinst den som äger företaget gör på de resurser som satsats i det
Butiker och grossister har en enorm omsättning, då de dagligen utgör en mellanhand mellan producenter och konsumenter, men investerar mycket litet kapital. Detta i motsats till tillverkningsindustrin, som i förhållande till omsättningen måste tillföra mycket kapital. Ett mer rimligt lönsamhetsmått är avkastning på insatt kapital — alltså hur mycket vinst den som äger företaget gör på de resurser som satsats i det. Med ett sådant mått är butiker och grossister i stället mycket lönsamma.
Om vi ändå för ett ögonblick tittar på rörelsemarginalen så har den enligt SCB fallit för de enskilda butikerna. Men samtidigt ligger den kvar på höga nivåer i grossistledet. Det är alltså fullt möjligt att det finns butiker som har det tufft. Den svenska matmarknaden är dock organiserad så att butiker och grossister kontrolleras av samma företag, det vill säga i princip de tre jättarna Ica, Axfood och Coop. Om man både kontrollerar grossistledet och butiker är det en intern fråga om var vinsten ska hamna. Även om man alltså räknar på rörelsemarginalen, så visar det sig att en snedfördelning till förmån för grossistkoncernerna är boven bakom problemen med lönsamheten hos vissa butiker.
Fortsatta rekordvinster
Redan 2021 var det stora rubriker i media om den helt dominerande matjätten Ica:s rekordvinster. Tredje kvartalet 2021 gjorde de ett historiskt rörelseresultat på 3197 miljoner. Detta ökade sedan ytterligare till 3458 miljoner motsvarande kvartal 2022, och ännu mer 2023, till 3540 miljoner kronor. Ica som helhet fortsätter alltså att göra rekordvinster år efter år – men lägger konsekvent en större andel av de vinsterna i grossistledet.
De här extrema vinsterna har Ica förstås skaffat sig genom att höja och hålla fast vid sina höga priser. Som följd har något fler sökt sig till lågprisbutiker, i takt med att de sjunkande reallönerna krympt hushållsbudgeten. Detta har gjort att mer lågprisinriktade Axfood (Willys och Hemköp) har gått ännu bättre än Ica. Från tredje kvartalet 2021 till samma kvartal 2023 gick deras rörelseresultat från 793 miljoner till 1036 miljoner kronor. Även för Coop har det gått bra: de gjorde sitt bästa resultat någonsin under 2022.
Det är heller inte bara hushållen som drabbas. Det kommer allt fler signaler om att också livsmedelsproducenterna lider skada av matjättarnas självsvåldiga beteende. Med allt från oskäliga avtal, kopiering av produkter och strafftrappor för företag som inte ger efter för påtryckningar drivs många av de lantbrukare och företag som faktiskt odlar och tillverkar den mat vi äter mot ruinens brant.
Utnyttjar krisen
Sammanfattningsvis är det svårt att se vad vi i Vänsterpartiet skulle ha att be matvarujättarna om ursäkt för. Däremot är det hög tid att regeringen och Sverigedemokraterna ställs till svars. Matjättarna fortsätter att utnyttja krisen och sin marknadsdominerande ställning för att göra rekordvinster. Som tack bjuder regeringen dem på kaffe, och hushållen betalar priset för underlåtenheten att agera mot en uppenbart icke-fungerande marknad.
Nu behövs skarp lagstiftning för att komma till rätta med matjättarnas orimliga missbrukande av sin ställning. När både konsumenter och producenter går på knäna, medan det är dukat till kalas hos de matjättar som agerar mellanhänder, borde det vara uppenbart för alla att det är något ruttet i systemet. Att vi måste göra något åt det utgår vi ifrån att alla riksdagspartier kunna vara överens om.
Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet
Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet