Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Den som väljer att ägna sin tid åt exempelvis kortsiktiga nöjen och dyr konsumtion, snarare än att satsa på fortsatta studier, riskfyllt entreprenörskap, extra arbete eller långsiktigt sparande, måste själv få ta konsekvenserna av sina beslut. Och då också acceptera att de inkomst- och förmögenhetsskillnader som uppstår är rättvis, skriver debattörerna. Bild: Tor Johnsson/SvD/TT

Skapa lika förutsättningar - sedan får individer ta eget ansvar

I svensk samhällsdebatt är rättvisa samma sak som jämlikhet. Därför vill man radera ut alla inkomstskillnader genom höga skatter. Men om det inte lönar sig att satsa på utbildning och hårt arbete så förlorar Sverige utvecklingspotential och individer uppmuntras inte att prestera. I ett öppet samhället är inkomstskillnader oundvikliga, men det betyder inte att samhället är orättvist, skriver bland andra Rune Andersson, ordförande Mellby Gård AB.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige behöver ett bättre fungerande samhällskontrakt för att bli ett möjligheternas land, snarare än de höga skatternas, bidragens och regleringarnas. Vi behöver en rättvis ojämlikhet.

Samhällsdebattens och Jämställdhetskommissionens (SOU 2020:46) fokus på att rättvisa är samma sak som jämlikhet och att skillnader i inkomster, förmögenhet eller liknande är orättvisa – är skadligt och långsiktigt oförenligt med marknadsekonomi och ett öppet samhälle.

Vi i Ratioakademien är företagare och företagsledare med erfarenhet från ett brett spektrum av branscher, stora och små, noterade och onoterade, unga och mogna, företag från olika delar av Sverige. I vår skrift, Rättvis ojämlikhet i det öppna samhället, förklarar vi varför rättvisa inte är samma sak som jämlikhet.

Lag och ordning

Grundförutsättningen för ett rättvist samhälle är att rättsstaten, lag och ordning, fungerar. Att detta perspektiv helt saknas hos Jämställdhetskommissionen är onekligen anmärkningsvärt.

Ett rättvist samhälle förutsätter att grundläggande lagar och regler är rättvisa och icke-diskriminerande. Rättsstatens ställning och funktionssätt är därför central. Idag är förtroendet för vårt rättsväsende på flera områden svagt och andelen brott som klaras upp av polisen låg. Särskilt anmärkningsvärt är att dödligt våld med skjutvapen har ökat. Denna utveckling är synnerligen skadlig, utöver det uppenbart horribla i att människor förlorar sina liv och andra sin trygghet. Det är uppenbart att rättsstaten behöver stärkas.

Rätt till säkerhet

Det är helt oacceptabelt att affärer i vissa förorter inte vågar ha öppet för att det är många inbrott och stölder. Så ska det inte vara i en rättsstat. Alla människor, även affärsidkare, ska ha rätt till säkerhet oberoende av ursprung och bostadsort. Marknadsekonomins förmåga att skapa välstånd och social utveckling undergrävs om inte äganderätten respekteras och rättsstaten fungerar.

Ett öppet, pluralistiskt samhälle som vill undvika stora sociala klyftor och vara inkluderande behöver dessutom lägga betoningen på lika möjligheter snarare än på lika utfall, och se till att det finns rimligt lika förutsättningar till individuell utveckling och social rörlighet. Hur dessa möjlighet tas tillvara genom arbete, sparande, investeringar, fortsatt utbildning, företagande och liknande är däremot individens eget val och ansvar. Även här hamnar Jämställdhetskommissionen fel i många av sina slutsatser.

Den som väljer att ägna sin tid åt exempelvis kortsiktiga nöjen och dyr konsumtion, snarare än att satsa på fortsatta studier, riskfyllt entreprenörskap, extra arbete eller långsiktigt sparande, måste själv få ta konsekvenserna av sina beslut

Den som väljer att ägna sin tid åt exempelvis kortsiktiga nöjen och dyr konsumtion, snarare än att satsa på fortsatta studier, riskfyllt entreprenörskap, extra arbete eller långsiktigt sparande, måste själv få ta konsekvenserna av sina beslut. Och då också acceptera att de inkomst- och förmögenhetsskillnader som uppstår är rättvis. Det är rättvist och ska löna sig med ansträngning, förkovran och sparande. Därför är dagens skatter på arbete är orättvist höga.

Det är därför jämlikhet och en egalitär syn på fördelningsrättvisa, med ambitionen att radikalt utjämna inkomst- och förmögenhetsskillnader, är så skadligt. Människors livschanser inskränks och samhällets utvecklingskraft förstörs.

Likvärdiga möjligheter

Det är också nödvändigt att det finns en skola som håller hög kvalitet. Utbildningssystemet har en avgörande betydelse för rättvisa och likvärdiga möjligheter. Precis som för rättsstaten finns det väl kända brister när det gäller det svenska utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och relevans. Det gäller samtliga utbildningsnivåer, men sämst är det inom den grundskolan och gymnasiet, särskilt yrkesutbildningarna. Att cirka en fjärdedel av svenska ungdomar inte fullföljer gymnasiet är naturligtvis både orättfärdigt och oacceptabelt.

Det är på dessa frågor skoldebatt och reformer behöver inriktas. Inte på inskränkt valfrihet och förbud mot privata aktörer. Sett till kvaliteten på undervisningen, det mervärde ett visst huvudmannaskap ger, finns aktuell forskning som visar att fristående skolor systematiskt klarar sig bättre än kommunala, även när hänsyn tas till elevsammansättning, eventuell betygsinflation och liknande. Men kvaliteten i de kommunala skolorna behöver naturligtvis också öka.

Inkomstskillnader oundvikliga

Ett nytt, framgångsrikt samhällskontrakt behöver bejaka ett öppet samhälle i alla dess dimensioner, inklusive en uppdaterad syn på rättvisa. I ett öppet samhälle är inkomstskillnader oundvikliga och i många fall något positivt och rättvist. Ett rättvisare Sverige och rättvis ojämlikhet åstadkoms genom en stark rättsstat, social rörlighet, förbättrad utbildning och sänkta inkomstskatter, ett möjligheternas land.

Rune Andersson, ordförande Mellby Gård AB

Annette Brodin Rampe, vd Lifecarex AB

Charlotte Bohman, vd C&A Bohman Invest

Mariana Burenstam Linder, vd ProactiveMedicine

Peje Emilsson, entreprenör, grundare av Kreab, Demoskop, Kunskapsskolan och Silver Life,

Anastasia Georgiadou, koncernchef för Alminia Sverige

Nils Karlson, vd Ratio,

Dan Olofsson, ägare Danir,

Carl Fredrik Sammeli, entreprenör och bl.a. grundare av Prime och Bitprop,

Susanne Sidén, vd Creativa Strategy