Angår Skansberget oss göteborgare? Ja, i allra högsta grad, och det finns både historiska skäl och "gröna" skäl till det.
Det historiska skälet är naturligtvis knutet till fästningen Skansen Kronan. Fästningen var klar år 1700 och är det enda, tillsammans med Skansen Lejonet och resterna Carolus Rex, som återstår av Göteborgs fästningssystem, en gång ett av Europas starkaste. Skansen Kronan är ett statligt byggnadsminne sedan 1935 och tillhör det nationella kulturarvet. Skansen Kronan är en av Göteborgs äldsta byggnader och utgör tillsammans med berget ett riktmärke som syns över stora delar av staden. Uppifrån fästningen har man en fantastisk utsikt åt de flesta väderstreck.
Det gröna skälet är knutet till Skansbergets betydelse för rekreation och vikten av grönområden för människors hälsa. Stadsdelarna runt Skansberget är bland de mest tättbebodda i Göteborg vilket gör grönområdet ännu mer betydelsefullt för göteborgare såväl som för besökare utifrån. Området har en påfallande artrikedom, ovanlig för så centralt belägna grönområden.
En oas för många
Berget är en oas för daghem, skolor och människor som vill njuta av grönskan och den storslagna utsikten med en utflyktskorg eller lunchlåda. En odlarförening har odlingslotter på terrasserna där man kan iaktta årstidernas växlingar. Hundägarna träffas för att rasta sina hundar i en hundrastgård. Många äldre i närområdet har svårt att ta sig till något annat grönområde och för mindre barn är avståndet till exempelvis Slottsskogen allt för stort för att de skall kunna göra utflykter dit under skoldagen.
Under slutet av 1800-talet byggdes, på grund av den stora bostadsbristen, ett tiotal landshövdingehus på berget men dessa hus revs redan på 1960-talet. Från landshövdingehusens tid finns trädgårdsrester som äppelträd, körsbärsträd, syrener, hagtornsbuskar och fläderträd kvar. De ger en trädgårdskänsla under vår och sommar åt mängder av människor. Hundraåriga kastanjer och ekar finns kvar på terrasserna. Planerna på att bebygga Skanstorget innebär att Skansbergets funktion som en grön lunga blir ännu viktigare.
Motståndare till bebyggelse
Många ansåg att landshövdingehusen skymde Skansen nerifrån och förstörde utsikten uppifrån berget. En av de stora donatorerna i Göteborg är Charles Felix Lindberg. När hans donationsfond för första gången delades ut 1912 var ambitionen att avlägsna all bebyggelse från berget och förvandla hela Skansberget till ett parkområde. Att lösa in och riva landshövdingehusen lät sig dock inte göras av ekonomiska skäl och på grund av den rådande bostadsbristen. Hade dessa hus legat kvar i dag hade man säkert ansett att några av dem hade haft ett sådant kulturhistoriskt värde att de borde byggnadsminnesförklaras. Men som göteborgsförfattaren C R A Fredberg påpekade vid Göteborgs 300-årsjubileum, var husen helt enkelt felplacerade och inkräktade på Skansberget.
Nu ska Park- och naturförvaltningen genomföra en upprustning av gångvägar och belysning och en gallring av området. Men vi vill också bevara den vildvuxna och lite äventyrliga charm som delar av berget har.
Vi föreslår att man genomför det förslag som Göteborgs kommun var helt överens om 1990-1993. Nämligen att ändra detaljplanen så att det blir en sammanhängande park över hela Skansberget. Förslaget skrevs under av drygt 10 000 göteborgare och intresserade människor ute i landet hösten 2004. Det skulle öka tillgängligheten och innebära att Skansberget och Skansen Kronan blir en ännu mer framträdande och attraktiv Göteborgssymbol. Låt detta bli ett av kommunens bidrag till Göteborgs stads jubileum 2021!
Anne Svanholm
ordförande
Hans Pagander
sekreterare
föreningen Rädda Skansberget!