Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Som en följd av coronapandemin har energianvändningen och industrins aktiviteter minskat markant. Det gör att överskottet av utsläppsrätter nu snabbt ökar igen. Vår analys visar att om utsläppen fortsätter att vara låga i flera år kommer utsläppshandelssystemet med nuvarande regler inte kunna hindra ett växande överskott och prisfall, skriver debattörerna.  Bild: Pontus Lundahl/TT
Som en följd av coronapandemin har energianvändningen och industrins aktiviteter minskat markant. Det gör att överskottet av utsläppsrätter nu snabbt ökar igen. Vår analys visar att om utsläppen fortsätter att vara låga i flera år kommer utsläppshandelssystemet med nuvarande regler inte kunna hindra ett växande överskott och prisfall, skriver debattörerna. Bild: Pontus Lundahl/TT

Skärp utsläppshandeln för att förhindra prisfall efter corona

Den ekonomiska nedgång som följt i spåren av coronapandemin kan slå hårt mot den europeiska koldioxidmarknaden. I en ny studie visar vi att det nu behövs åtgärder för att motverka prisfall på utsläppsrätter så att klimatarbetet kan fortsätta, skriver bland andra Lars Zetterberg forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I efterdyningarna av 2008 års finanskris skapades ett stort överskott av utsläppsrätter i EU:s system för utsläppsrätter. Priset för att släppa ut koldioxid rasade till så lite som 30 kronor per ton. Efter år av förhandlingar skärptes systemet, vilket gör att det nu är betydligt bättre rustat att hantera det nyuppkomna överskottet av utsläppsrätter till följd av coronakrisen – men fler åtgärder behövs.

Oanvända utsläppsrätter annulleras

En fundamental förändring av systemet är att det förra året infördes en reserv som oanvända utsläppsrätter förs över till, där de så småningom annulleras. För att snabbt minska överskottet beslutades – på initiativ av Sverige – att den årliga överföringen till reserven skulle dubbleras (från 12 till 24 procent av överskottet) de första fem åren. Men från och med 2024 kommer överföringstakten minskas till 12 procent av överskottet.

Förändringen fick stora och viktiga konsekvenser för klimatet. För det första steg priset på utsläppsrätter till närmare 300 kronor per ton, vilket nu driver fram fler investeringar för att minska utsläppen. För det andra innebär annulleringen av utsläppsrätter att utsläppen inom EU inte blir ett nollsummespel där utsläppsminskningar i en medlemsstat kan leda till höjda utsläpp i ett annat. Nu får i stället åtgärder som minskar utsläppen en tydlig klimatnytta. Dessutom ger ett högre pris ökade intäkter till EU-länderna som kan användas för att investera i utsläppsminskningar.

Risk för växande överskott

Som en följd av coronapandemin har energianvändningen och industrins aktiviteter minskat markant. Det gör att överskottet av utsläppsrätter nu snabbt ökar igen. Vår analys visar att om utsläppen fortsätter att vara låga i flera år kommer utsläppshandelssystemet med nuvarande regler inte kunna hindra ett växande överskott och prisfall. I vår studie föreslår vi två åtgärder:

Den årliga överföringen av utsläppsrätter till reserven fortsätta i ”dubbel takt”, det vill säga med 24 procent av överskottet.

Det bör införas ett prisgolv på utsläppsrätterna så att dessa inte kan auktioneras ut under ett visst minimipris. Detta har nyligen föreslagits av Frankrike och Tyskland.

Sverige var drivande i de senaste EU-förhandlingarna. Det svenska förslaget förväntas minska EU:s utsläppsutrymme med mer än 50 gånger så mycket som Sveriges egna årliga utsläpp. Sverige bör ta samma ledarroll inför nästa års översyn av handelssystemet.

Lars Zetterberg, klimatexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet

Milan Elkerbout, klimatexpert Centre for European Policy Studies och gästforskare vid IVL