Den på området etablerade expertisen pekar sammantaget på sju riskfyllda trender i svenskt arbetsliv, trender som riskerar att nöta ned medarbetares psykiska och fysiska hälsa. Ska vi kunna komma till rätta med den arbetsrelaterade ohälsan måste vi därför hitta nya sätt att hantera oss själva och andra i förhållande till dessa trender. Nedan följer en beskrivning av nämnda trender och deras risker i syfte att medvetandegöra och kanske inspirera till nya vägval.
Robotiseringstrenden. Detta handlar om tendensen till avhumanisering i arbetslivet. Syftet är sannolikt gott och handlar troligen om att försöka baka bort allt potentiellt krångel och mellanmänskligt obehag. Tanken är att saker och ting löser sig om man bara följer rutinerna, styrdokumenten och rätt flödesschema. Feedback, pragmatism och empati har dock ingen självklar plats på en avhumaniserad arbetsplats, vilket kan ställa till det. När exempelvis chefer i känslomässigt svåra situationer hänvisar till torra föreskrifter och formulär för avvikelserapporter kan den i normala fall mest godhjärtade chefen bli uppfattad som iskall psykopat.
Digitaliseringstrenden. I dagens arbetsliv är det fler och fler arbetsuppgifter som kan och ska utföras med hjälp digital utrustning: e-post, chattfunktioner, hemsidor, videosamtal och sociala medier. Riktiga möten mellan människor blir mer sällsynt samtidigt som stillasittande och isolering ökar, framförallt hos unga människor. Detta får såklart förödande konsekvenser för hälsan. Det mänskliga systemet protesterar ofta förgäves genom att till exempel gripas av panik varje gång man blir hänvisad till ett ogenomträngligt intranät för att få svar på sina frågor eller när humör och mage kollapsar på grund av allt stillasittande.
Byråkratiseringstrenden. Ökad byråkratisering i arbetslivet avser ökade krav på olika typer av administration som till exempel dokumentation, registrering, internrevisioner och protokollförande. Fokus på kärnuppdraget, de huvudsakliga arbetsuppgifterna blir i värsta fall sekundärt. Huvudsakligt fokus läggs på att dokumentera och registrera rätt i stället för att göra rätt i själva tjänste- eller hantverkarutövandet. Trycket på att utföra administrativa göromål riskerar dock inte bara att försämra leveransen utan gröper också ut arbetsglädje och engagemang ur folk. Trötthet, frustration och likgiltighet blir vanliga symptom.
Anonymiseringstrenden. Det finns i dag på många håll en tendens att baxa in medarbetare i en slags likriktning där alla ska kunna utföra allt, vilket man ofta försöker underlätta genom att skapa så många standardiserade tjänster och produkter som möjligt. Mer och mer sällan finns det utrymme för profilering av medarbetare och deras upparbetade och specialiserade hantverkarkompetens. Alla är ersättningsbara utförare av arbetsuppgifter. Detta skapar lätt upplevelse av alienation och utmattande frustration. Att gå runt på jobbet och känna att arbetsgivaren skulle vara totalt oberörd om man sade upp sig är ingen motiverande känsla.
Tillgänglighetstrenden. De ökade kraven på tillgänglighet och flexibilitet i dagens arbetsliv går ingen förbi. Gränsen mellan arbetsliv och privatliv luckras upp mer och mer, vilket sätter stor press på medarbetare att själva dra rimliga gränser på jobbet. Det är då lätt att halka in i att vara andra till lags, överinvolvera sig och överprestera, vilket är vanliga riskbeteenden när det gäller utveckling av stress- och utmattningsproblematik. I ett gränslöst arbetsliv med gränslösa arbetsuppgifter blir det dessutom ofta en arbetsuppgift i sig självt att stå ut med så kallat dåligt samvete, både kopplat till det man säger nej till men också det man sagt ja till men inte hinner med.
Självständighetstrenden. Det finns i dag en stark trend som handlar om att man ska vara självständig i bemärkelsen driva och leda sig själv genom arbetslivet, en slags självtillräcklighet i linje med principen om själv är bäste dräng. Naturligtvis utan att sticka ut eller tro att man är unik på något vis, vilket ju skulle gå emot parallellt rådande anonymiseringstrend. I en självtillräcklig position förväntas man dessutom ofta leverera på en hög nivå utan möjlighet till vettig handledning, rådgivning och vidareutbildning. Detta blir till slut såklart både ensamt och utmattande.
Förändringstrenden. Förändringstakten i arbetslivet ökar. Omorganisationer, företagsflyttar, nedläggningar, justerade affärsplaner och omplaceringar är vardagsmat på många håll i dag. Detta skapar stress och förvirring hos många medarbetare, inte minst med tanke på att arbetsgivare ofta glömmer bort att förklara syftet och bakgrunden till aktuell förändring, vilket borde vara en självklarhet om man vill få med sig sina medarbetare på tåget. Den största utmaningen med denna trend är dock den ökade graden av oförutsägbarhet. Att stå ut med och hantera oförutsägbarheten i sitt arbetsliv blir i dag ofta en krävande arbetsuppgift i sig självt.
Sammantaget innebär dessa trender ofta en oerhörd påfrestning på den mänskliga hälsan, både psykiskt och fysiskt. Detta måste hanteras, annars kommer sannolikt trenden med ökad arbetsrelaterad ohälsa fortsätta att skena.
Anders Rydell
leg psykolog, specialist i organisationspsykologi