Frågan om ifall juridiskt kön ska baseras på självidentifikation eller fortsatt ha en koppling till kroppen rymmer en målkonflikt. Vi menar att båda sidor i denna konflikt måste belysas och kunna debatteras utan falska anklagelser och nedsättande epitet, skriver debattörerna.
Frågan om ifall juridiskt kön ska baseras på självidentifikation eller fortsatt ha en koppling till kroppen rymmer en målkonflikt. Vi menar att båda sidor i denna konflikt måste belysas och kunna debatteras utan falska anklagelser och nedsättande epitet, skriver debattörerna. Bild: FREDRIK PERSSON / TT

Sexbrottslingar kommer kunna ändra kön – och flyttas till kvinnofängelse

Sveriges Kvinnoorganisationer har ställt ett antal frågor om hur kvinnors och flickors rättigheter kan komma att påverkas om den juridiska definitionen av kön förändras. I stället för att svara på frågorna jämför Lukas Romson oss med rasister och anklagar oss för mytbildning och för att uppvigla till våld mot transpersoner. Inget kunde vara mera osant, skriver Clara Berglund och Susannah Sjöberg, Sveriges Kvinnoorganisationer.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Slutreplik

10/3 Kvinnorörelsen sprider obehagliga myter om transpersoner

6/3 Jämställdheten hotas om alla ska få välja juridiskt kön själva

Vi har aldrig utmålat transkvinnor som våldtäktsmän. Det vi har sagt är att könstillhörighetslagen gäller hela befolkningen, inte bara transpersoner. Om juridiskt kön ska baseras på självidentifikation blir det möjligt för vem som helst, inklusive dömda sexulabrottslingar, att ändra sitt juridiska kön och därefter kräva förflyttning till kvinnofängelse. Det finns flera exempel på att så har skett i andra länder. Fyra månader efter att Kalifornien ändrat sin fängelselagstiftning hade 261 personer ansökt om förflyttning från mans- till kvinnofängelse.

ANNONS

Romson menar att transpersoners utsatthet och lidande måste beaktas när en ny könstillhörighetslag tas fram. Det tycker vi också. Det är just därför vi lyfter hur viktigt det är att säkerställa att förslagen gynnar den växande grupp biologiska flickor som ifrågasätter sin könsidentitet. Men vi tycker att det är lika viktigt att beakta hur lagen påverkar kvinnor och flickor, som ju utgör halva befolkningen. Frågan om ifall juridiskt kön ska baseras på självidentifikation eller fortsatt ha en koppling till kroppen rymmer en målkonflikt. Vi menar att båda sidor i denna konflikt måste belysas och kunna debatteras utan falska anklagelser och nedsättande epitet.

I flera av den lilla grupp länder som på kort tid ändrat sina könstillhörighetslagar finns en växande kritik från feminister och experter

Romson får det att framstå som att Sverige utifrån internationella konventioner är skyldigt att införa en könstillhörighetslag som bygger på självidentifikation. Inte heller det är sant. Samtidigt påminner Romson om att det redan i dag är möjligt att ändra juridiskt kön, utan några krav på behandling eller att en person har genomgått en transition. Varför menar han då att dessa förändringar behövs? Att det tar lång tid att ändra sitt juridiska kön är ett problem som bör tas på allvar, men det måste gå att behandla dessa ärenden snabbare utan att ändra lagstiftningen.

Om Sverige ligger efter andra länder eller inte beror på hur man ser det. I flera av den lilla grupp länder som på kort tid ändrat sina könstillhörighetslagar finns en växande kritik från feminister och experter. Låt oss lära av vad som har skett i andra länder och göra en ordentlig utredning av dessa förslag innan de genomförs. Då kan vi säkerställa en genomtänkt lagstiftning där olika risker vägts mot varandra för att hitta den bästa lösningen.

ANNONS

Susannah Sjöberg, ordförande Sveriges Kvinnoorganisationer

Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer

ANNONS