Sverige är mitt i en svår ekonomisk situation utan närliggande ljuspunkter. Den tidigare befarade lågkonjunkturen är nu ett faktum; inflationen ligger på en fortsatt hög nivå, landets BNP har minskat och arbetslösheten förväntas bli mer utbredd. Utanförskap, som en konsekvens av den minskade sysselsättningsgraden, ökar i hela landet. Speciellt illa är det i samhällsbyggnadssektorn. Byggstarterna är idag historiskt få, material- och räntekostnaderna är högre än någonsin och allt för många byggnationer blir uppskjutna.
Byggkrisen är den verklighet som landets byggherrar, entreprenörer och hantverkare lever i, och som snart kommer att sippra ner genom leverantörskedjorna och ut i samhället. Konsekvenserna av byggkrisen syns tydligt. Nedskärningar, varsel, konkurser och som ett resultat, stigande arbetslöshet och kompetensflykt. Sveriges Arkitekter ser idag den högsta arbetslösheten sedan 90-talet och Arbetsförmedlingen rapporterar att jobbmöjligheterna inom bygg och anläggning är svåra.
Krävs långsiktighet
Sverige ser idag nationellt utbredd bostadsbrist, i 180 av 290 kommuner, samtidigt som antalet byggstarter under tredje kvartalet sjunkit ytterligare och är nu 55% färre än förra året. Vi har inte sett ett sådant brant ras sedan 90-talskrisen. Konsekvenserna drabbar samhällets socioekonomiskt utsatta grupper särskilt hårt. Dessutom blir det mindre attraktivt att investera och den kvalificerade arbetskraften lockas inte till branschen. Det hindrar också studenter och forskare som överväger Sverige för utbildning och forskning. Att vår sektor fungerar är nödvändigt för hela landets välstånd.
Byggstarterna är idag historiskt få, material- och räntekostnaderna är högre än någonsin och allt för många byggnationer blir uppskjutna.
Regeringen presenterade tidigare i höstas ett åtgärdspaket för att motverka utvecklingen. Bland annat föreslogs ett höjt tak för rot-avdrag och stimulansbidrag till kommuner. Sektorns svar på satsningen var tydlig: detta räcker inte. Direkta insatser är viktiga här och nu – men vi får inte släppa det långsiktiga perspektivet. Stödet för omställningsstudier kan göra stor skillnad– för medborgare och företag, för samhällsviktiga branscher och för hela för Sveriges utveckling. Om det fungerar som tänkt, vill säga. Stödet är en fantastisk möjlighet som förespråkas av såväl facket som arbetsgivarorganisationerna. Det infördes för ett år sedan för att möjliggöra om- och vidareutbildning mitt i karriären.
Att individer ges möjlighet till vidareutbildning, kompetensutveckling och alternativ sysselsättning medan arbetsgivare får mer kvalificerad personal utan finansiell belastning, är särskilt viktigt nu när arbetstillfällena är färre. Tyvärr har det, sedan införandet, omgärdats av problem. Bara en liten andel av de sökande har fått stödet beviljat, samtidigt som avsatta pengar riskerar att brinna inne i år på grund av den bristande handläggningen. CSN, som ansvarar för att distribuera stödet, har påtalat sin begränsade handläggningskapacitet. Nyligen föreslog myndigheten att reglerna bör förenklas för att effektivisera hanteringen av ansökningarna.
Behövs bli fler
Att åtgärder vidtas är lovande, men mer måste till för att stödet inte faller platt på grund av den bristfälliga administrationen. Möjligheten till kompetensutveckling genom vidareutbildning eller omskolning är extra viktigt inom samhällsbyggnadssektorn. Vi har, sedan 90-talskrisen brottats med kompetensbrist. Utmaningarna har accelererat i och med den ökade digitaliseringen och det akuta behovet av hållbar omställning. Kompetensbristen riskerar att försämras ytterligare nu när kvalificerad arbetskraft flyr till följd av byggkrisen.
Många som lämnade sektorn under krisen på 90-talet kom aldrig tillbaka. Vi har inte råd med samma kompetenstapp igen. Att omställningsstudiestödet fungerar är därför viktigt av flera anledningar. Förutom de påtagliga problemen med ett avstannat samhällsbyggande måste sektorn, som i dag står för 40 procent av Sveriges energianvändning och 20 procent av de inhemska koldioxidutsläppen, framtidssäkras.
Vi behöver fler skickliga hantverkare, skarpa dataanalytiker och kunniga hållbarhetsstrateger som kan driva på den hållbara utvecklingen parallellt med byggkrisen. Därför kan krisen användas för att stärka sektorn och i förlängningen Sverige. Utbildning är särskilt viktigt under ekonomiskt svåra tider. I ett fall kan det rädda någon från arbetslöshet, i annat kan det möjliggöra en dröm om en karriär som finsnickare eller ingenjör.
Omställningsstudiestödet är viktigt, men det räcker inte med att det bara existerar – det måste fungera också.
Kajsa Hessel, vd Svensk byggtjänst
Cecilia Granath, styrelseordförande Svensk byggtjänst