I dag, den 21 februari, är det den internationella modersmålsdagen. Dagen ska påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål. En förutsättning för att den rätten ska kunna utövas är att alla elever ges möjlighet att utveckla sitt modersmål i skolan. Röster höjs om att modersmålsundervisning skulle vara slöseri med skattepengar. Undervisningen påstås också ha en negativ inverkan på integrationen och elevernas språkutveckling i svenska, något regeringen nu ska utreda.
Forskning har dock redan slagit fast att modersmålet är grunden för all annan inlärning. Det innebär att elever som får utveckla sitt modersmål ges bättre förutsättningar att lära sig svenska, liksom att ta till sig kunskaper i alla andra ämnen. Facit till detta ges i den statliga utredning av modersmålsundervisningen som genomfördes 2019. Forskningsöversikten i utredningen visar att undervisningen leder till ökad gymnasiebehörighet och starkare meritvärden för årskurs nio.
Finns brister
Vad som också är belagt är att skolmisslyckanden på sikt skapar kostnader för hela samhället. Frågan är därmed inte om det är samhällsekonomiskt lönsamt att bedriva modersmålsundervisning – det vet vi redan att det är. Vad det handlar om är i stället att fler elever måste få ta del av den värdefulla språk- och kunskapsutveckling som en välfungerande modersmålsundervisning leder till. Tyvärr finns i nuläget brister som måste åtgärdas. Det handlar inte minst om att modersmålslärarna behöver bli fler och om att tillgången till undervisningen måste bli mer likvärdig.
Hur mycket modersmålsundervisning en elev erbjuds – om någon – är i dag beroende av var eleven bor och går i skolan. Ett sådant lotteri är helt oacceptabelt. Men dagens brister får inte stå som argument för nedmontering av ämnet. Strävan borde utifrån forskningen vara mer modersmålsundervisning, inte mindre.
Förbättra modersmålsundervisningens förutsättningar så att fler elever ges rätten till hela sin identitet
I 2019 års utredning finns flera viktiga förslag på hur undervisningen kan utvecklas och stärkas. Det rör sig om sådant som att reglera ämnet i timplanen, om att låta rätten till modersmålsundervisning omfatta hela grundskoletiden och om att se över modersmålslärarnas undantag från legitimations- och behörighetskraven. Det sistnämnda skulle sända en tydlig signal om att modersmålsundervisning är lika viktig som all annan undervisning. Vid sidan av förbättrade löner och arbetsvillkor leder det till att fler lärare kan rekryteras.
Sveriges Lärares krav på regeringen är tydligt: Förbättra modersmålsundervisningens förutsättningar så att fler elever ges rätten till hela sin identitet. En god start vore att genomföra de förtjänstfulla förslag som den statliga utredningen redan lagt. Det skulle vara värdefullt såväl för individen som för Sverige.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Sveriges Lärare
Åsa Fahlén, ordförande Sveriges Lärare