På de flesta arbetsplatser finns beteenden som skapar irritation och frustration hos ledning och medarbetare. En hypotes som möjligen kan vara hjälpsam är att de beteenden som betraktas som stolliga kan vara olika varianter av flykt från arbetet, det vill säga skolk. Varför man skolkar kan såklart variera men några möjliga motiv skulle kunna vara att undgå tristess eller svårhanterliga känslor. Det skulle också kunna handla om att undvika ett blottande av inkompetens eller oförståelse kring vad arbetet egentligen går ut på.
Nedan listas sju potentiella skolkarstilar på jobbet. Om man utgår ifrån att det också är sju olika sätt att undvika något som är svårhanterligt på jobbet så kanske man som chef och kollega kan bemöta aktuella medarbetare på mer konstruktiva sätt, i stället för att etikettera vederbörande som tokig stolle. Till exempel skulle man kunna börja med att undersöka medarbetarens mål- och rollförståelse samt känsla och uppfattning av meningsfullhet, kompetens och förmåga i förhållande till sitt arbete.
• Världsmästaren. Detta är en variant av skolk som hypotetiskt sett handlar om att undvika konfrontation med arbetets komplexitet. I stället för att ifrågasätta sin egen kompetens och inse sitt behov av handledning intas en besserwisserapproach där man vid varje möjligt tillfälle snabbt presenterar en lösning. Detta förstärks ofta med referenser till egna tidigare mästerverk. Denna approach riskerar inte bara leveranskvaliteten, den retar också gallfeber på kollegorna, något som blir ofattbart för vederbörande själv som i sin värld bara bjuder sina kollegor på vattentät vishet.
Detta är en variant av skolk som hypotetiskt sett handlar om att undvika konfrontation med arbetets komplexitet
• Pratkvarnen. Denna variant av skolk kan vara mycket svår att identifiera. Medarbetare som ägnar sig åt pratkvarnbeteende kan lätt uppfattas som kompetenta och drivande på grund av sin verbala kapacitet. Lyssnar man noga inser man dock att det faktiskt inte går att urskilja något överhuvudtaget, annat än fria associationer kring allt mellan himmel och jord. Ingen hänger med, möjligen inte ens personen själv. Finns det någorlunda begripliga idéer stannar de vid just idéer. Verkstad blir det i alla fall inte.
• Gnällspiken. Gnällspikbeteendet är som regel en mycket påfrestande skolkarstil för omgivningen och innebär ett överdrivet och konstant gnällande, klagande och ifrågasättande av allt och ingenting på arbetsplatsen. Hen ifrågasätter av ren princip, inte för att det nödvändigtvis är rimligt att ifrågasätta. Personer med gnällspikbeteende mal ofta sönder arbetsplatsträffar med sitt ständiga och outtröttliga fokus på elände. Måltavla för eländesfokus är inte sällan olika uppfattningar kring verksamhetsledningens oduglighet.
• Fritidsgårdsmedlemmen. I denna variant av skolk läggs ett överdrivet fokus på trivsel och nöje på arbetsplatsen, ofta gestaltat som ett sammelsurium av fritidsgårdsaktiviteter, loppis och fredagsmys. Medarbetare som småkivas eller kelar med varandra under möten och arbetsplatsträffar. De yngre bäljar i sig energidrycker och läskeblask på löpande band, de äldre prackar på sina kollegor hemmagjorda marmelader, sylter, honung. Språkbruk och konversationsinnehåll antyder total omedvetenhet om att man är på jobbet.
• Rättshaveristen. Detta sätt att skolka på innebär att man i stället för att jobba lägger ett överdrivet fokus på de oförrätter man anser sig ha blivit drabbad av på jobbet. Allt synas i sömmarna i syfte att hitta tecken på arbetsgivarens bedräglighet. Rättshaveristen samlar in bevismaterial, begär extra långa medarbetarsamtal och annan särbehandling. Det hänvisas hela tiden till anställdas rättigheter och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Facket anlitas flitigt och inte sällan går det så långt att facket själva nöts ned av sina klienters rättshaveri.
Konkret skolk genom fysisk frånvaro existerar sannolikt inte bara på högstadiet, utan också i arbetslivet
• Sjukskrivaren. Konkret skolk genom fysisk frånvaro existerar sannolikt inte bara på högstadiet, utan också i arbetslivet. Egen sjukskrivning är ett exempel på formellt godkänt frånvaroskäl som med största sannolikhet här och där, används som alibi för skolk. Det finns till och med chefer som tycker sig kunna observera hur vissa medarbetare sätter sjukskrivarbeteendet i system, det vill säga att chefen med hyfsat god precision kan estimera vilka som kommer att vara sjukskrivna från en tid till en annan.
• Glidaren. Glidarvarianten av skolk är välkänd och brukar på engelska gå under beskrivningen ”social loafing”. Denna stil går ut på att göra så lite som möjligt på jobbet, ofta på bekostnad av kollegors arbetskraft. Vederbörande framstår som arbetsskygg, tar inga egna initiativ, håller låg profil, flyter med, delegerar på subtila sätt ut arbetsuppgifter till andra. Hen kan ofta låtsas ha fullt upp, nidbilden är att gå runt med en pärm i famnen, gärna med raska steg mellan möten som inte finns eller möten som finns men som inte fyller någon funktion.
Avslutningsvis kan det poängteras att ovan nämnda skolkarstilar inte behöver innebära skolk i medveten bemärkelse eller ens i någon bemärkelse alls. Det är förslag på hur man kan se och förstå stolligt beteende på arbetsplatsen. Möjligen kan detta perspektiv vara hjälpsamt för en eller annan som brottas med dessa frågor.
Anders Rydell, leg psykolog, specialist i organisationspsykologi, verksam som organisationskonsult