Svenskt välstånd är i mångt och mycket byggt på duktiga ingenjörer, naturvetare och tekniker. De gamla industriföretag som byggde Sveriges välstånd byggdes av ingenjörer. Det är särskilt sant för Göteborg. Men det gäller även dagens yngre framstående företag som inte sällan finns inom tech-branschen. Utan människor som kan och förstår teknik och matematik skulle Sverige vara ett fattigare land.
Den stora läsförståelseundersökningen Pirls har visat att Sverige står inför en läskris, en av fem elever läser illa. Samtidigt pågår en annorlunda, men lika allvarlig, mattekris. Matematik är det ämne där högst andel grundskoleelever inte når ett godkänt betyg. Enligt den senaste statistiken från Skolverket hade mer än var tionde elev som lämnade grundskolan förra året betyget F i matematik. Det kan jämföras med resultaten i svenska och engelska, där motsvarande andel elever var 5,5 respektive 7,4 procent. Och Handelshögskolan i Göteborg har larmat om att matematikkunskaperna faller.
Samtidigt har skolan problem med att för få vill bli lärare inom just matematik och naturvetenskap. Det betyder att lärarna, de som ska vända resultaten i skolan, är få och ersätts med obehöriga lärare.
Väljer annat än ingenjörsutbildning
Bristande kunskaper visar sig också på högskolan. Siffror från Universitetskanslersämbetet och Statistiska centralbyrån visar att av cirka 12 000 studenter som påbörjar en ingenjörsutbildning varje år tar bara ungefär hälften examen. Alltför många hoppar av utbildningen i förtid. Bristande förkunskaper i matematik utmålas som en viktig förklaring till att studenter ger upp drömmen om att bli ingenjör av bland andra fackförbundet Sveriges Ingenjörer.
Det finns också ett stort problem i att de som faktiskt är duktiga på matte sedan inte väljer de utbildningar där deras kunskaper behövs. Bland unga kvinnor med toppbetyg i matematik väljer bara 1 av 7 att utbilda sig till ingenjör, visar en rapport från fackförbundet. Nyligen skrev ett antal ledande personer inom tech en debattartikel i Dagens Industri om bristen på kvinnor inom branschen. Precis som texten beskriver bottnar detta förstås i flera saker, bland annat arbetsplatskultur. Men en annan viktig pusselbit är vem som väljer vilken utbildning.
Att få fler kvinnor att välja ingenjörsutbildningar eller andra matematiktunga utbildningar kommer att vara en central del i strategin på kort sikt
För få studenter väljer de tekniska utbildningarna och förkunskaperna är för låga bland de som påbörjar ingenjörsutbildningarna. Detta sammanfaller med att behovet av teknisk kompetens aldrig har varit högre. Den fjärde industriella revolutionen och den gröna omställningen går hand i hand och ställer samstämmigt krav på att fler kan räkna och att fler unga människor är intresserade av att bidra till att ny teknik löser klimatproblemen.
Extra tid i matematik
Liberalerna tar som regeringens skolparti mattekrisen på största allvar. Vi lägger nu om den svenska skolpolitiken. Regeringen ökar antalet timmar i grundskolan för att ge eleverna extra tid i matematik och svenska i lågstadiet. Regeringen gör också en satsning på spetsklasser inom bland annat matematik som annars hade riskerats att läggas ner. Snart kommer också elevens val i grundskolan tas bort för att frigöra tid till mer faktatunga ämnen såsom naturvetenskap.
Mycket har gjorts men mer behöver göras. Sverige ligger efter många jämförbara länder. Länder såsom Nederländerna, Storbritannien, Finland, Danmark och Japan har sedan många år en politiskt beslutad STEM-strategi (Science, technology, engineering, and mathematics) för att få fler duktiga personer inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Men Sverige saknar en strategi, vilket riskerar att försvaga vår position som tekniknation. Därför kan vi i dag presentera att regeringen nu kommer ta fram en svensk STEM-strategi för att möta den svenska mattekrisen.
Det handlar om att förbättra undervisningen i matematik så att resultaten förbättras. Det handlar om att få fler att välja tekniska utbildningar och att fler ska examineras från STEM-utbildningar inom den högre utbildningen i Sverige. Förslagen innebär en kraftsamling i hela utbildningssystemet: från förskolan, förskoleklassen, grundskolan och gymnasiet till den högre utbildningen, inklusive forskarutbildning och forskning.
Att få fler kvinnor att välja ingenjörsutbildningar eller andra matematiktunga utbildningar kommer att vara en central del i strategin på kort sikt. Det är bland kvinnor det i dag finns en stor grupp som är duktiga på matematik men som väljer bort ingenjörsutbildningar.
Med en genomtänkt strategi som genomsyrar hela utbildningssystemet kan vi vända utvecklingen. Ingenjörslandet Sverige ska börja räkna igen.
Mats Persson (L), utbildningsminister
Lotta Edholm (L), skolminister
LÄS MER:Handelshögskolan: Allt fler studenter har problem med matten
LÄS MER:Redan i årskurs 3 vet vi vilka elever som inte kommer att klara skolan
LÄS MER:Göteborg lägger mest pengar på läromedel i hela Sverige