Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Du ska inte som ung behöva vänta när du mår dåligt, utan du ska snabbt kunna vända dig till primärvården eller ungdomsmottagningen för att få stöd, skriver Lena Hallengren (S) och Isabella Lövin (MP). Bild: Regeringen, Fredrik Sandberg/TT, Miljöpartiet de gröna

Så ska unga få bättre vård för psykisk ohälsa

Hela samhället måste ta ansvar för barn och ungas hälsa, både den fysiska och psykiska, och vi måste klara det bättre än vad vi gör i dag. Därför påbörjar vi nu arbetet för en mer sammanhållen god och nära vård för Sveriges barn och unga, skriver Lena Hallengren (S) och Isabella Lövin (MP).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Våra barn och unga är det mest värdefulla vi har och vi behöver ge dem alla möjligheter att må bra och växa. Vi är många som förfäras över att se hur den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, bara häromdagen kunde vi höra på nyheterna att användningen av antidepressiva läkemedel har fördubblats sedan början av 2000-talet och att ökningen är speciellt stor bland unga. Det är en trend som vi måste bryta. För regeringen är det självklart att hela samhället gemensamt har ett ansvar för att både den psykiska och fysiska ohälsan ska minska. Lika självklart är det att barn- och ungdomshälsovården måste bli mer sammanhängande, ingen ska falla mellan stolarna. Nu påbörjar regeringen arbetet med den reformen.

Barn- och ungdomshälsovården måste bli mer sammanhängande, ingen ska falla mellan stolarna

Barn- och ungdomshälsovården spelar förstås en mycket stor roll för barn och ungas hälsa, både den fysiska och den psykiska. Vården för barn och unga är i dag för uppstyckad. Föräldrar får ofta lägga mycket tid på samordning av barnets eller den unges vårdkontakter, när det i de flesta fall skulle hanteras bättre av en professionell person i vården. Så ska det inte vara och det här vill vi ändra på.

Som en del av januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ger vi nu en utredare i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur en sådan reform ska genomföras. BVC, ungdomsmottagningarna och elevhälsan måste börja hänga ihop på ett bättre sätt än de gör i dag.

Ska korta köerna

Det kommer vara särskilt viktigt att se över hur barn och unga med lättare psykisk ohälsa ska kunna erbjudas rätt stöd i tid, en ny vårdform för lättare psykisk ohälsa. Du ska inte som ung behöva vänta när du mår dåligt, utan du ska snabbt kunna vända dig till primärvården eller ungdomsmottagningen för att få stöd.

Det här är en viktig del av många i regeringens arbete för att minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

Det här är en viktig reform för att ge barn och unga bättre vård. Den behövs. Men i det uppdrag vi nu ger finns också en annan del som handlar om att utredaren, redan innan uppdraget är klart, ska främja regionalt och lokalt förändringsarbete för att stärka barn och ungas hälsa, mota psykisk ohälsa och förebygga kroniska sjukdomar. Det handlar om sådant som kan göras i kommuner och regioner, om sådant som regeringen kan sluta överenskommelser om ihop med Sveriges kommuner och regioner. Det här är en viktig del av många i regeringens arbete för att minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Hela samhället måste ta ansvar för barn och ungas hälsa, både den fysiska och psykiska, och vi måste klara det bättre än vad vi gör i dag. Därför påbörjar vi nu arbetet för en mer sammanhållen god och nära vård för Sveriges barn och unga.

Lena Hallengren (S), socialminister

Isabella Lövin (MP), miljö- och klimatminister, vice statsminister