Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det bästa vore därför att integrera renoveringen av Gårdaskolan i ett utvecklingsprojekt för hela kvarteret. Där vill vi öppna för att samverka med näringslivet så att byggnaden skapar en kvalitet för helheten. Vid en försäljning går det att avtala om både bevarande och om verksamheter och hyresnivåer om det bedöms som lämpligt, skriver debattörerna. Bild: Meli Petersson Ellafi
Det bästa vore därför att integrera renoveringen av Gårdaskolan i ett utvecklingsprojekt för hela kvarteret. Där vill vi öppna för att samverka med näringslivet så att byggnaden skapar en kvalitet för helheten. Vid en försäljning går det att avtala om både bevarande och om verksamheter och hyresnivåer om det bedöms som lämpligt, skriver debattörerna. Bild: Meli Petersson Ellafi

Så kan Gårdaskolan och andra gamla byggnader bevaras

"Rivningsdebatten" har blossat upp igen efter att föreningen FASAD uppmärksammat att fastighetskontoret har ansökt om rivningslov för den vackra men illa underhållna Gårdaskolan. För att bevara skolan behöver vi öppna upp för näringslivets aktörer som förmår att skapa de värden som skolan verkligen kan ge till staden, skriver bland andra Jan Jörnmark (D).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Flera partier inklusive Demokraterna har gjort tydligt att vi vill se ett bevarande. Men det som gör saken värre är att kommunalt ägda byggnader i Göteborg ständigt hamnar i liknande situationer. Det beror på en större bakomliggande sjukdom.

Att byggnaden står på trafikmark i strid med gällande plan förklarar inte förfallet. Stadsplanen togs fram 1965 under stadsförstörelsens högperiod för att dra fram en monstruös motorled från Gårda rakt genom hela staden. Av de storslagna planerna blev en tummetott och det planerade jättemotet slutar nu abrupt i den lilla Fabriksgatan. Påfarten tar sig därför runt Gårdaskolan istället för genom den. Byggnaden har alltså stått i strid med plan i 55 år. Det har ända sedan dess varit möjligt att starta ett ärende för att ändra planbestämmelserna till ett bevarande.

Saknar strategi

Grundorsaken till byggnadens förfall finns istället i att Göteborg Stad saknar en genomtänkt strategi för att bevara äldre byggnader. Eftersom dessa fastigheter är gamla och den stora inledande bygginvesteringen med stigande ålder närmar sig noll ses de som lämpliga för att erbjuda lågt prissatta lokaler för kultur- och föreningsverksamhet. Men låga hyror leder tyvärr till att hyresintäkterna inte kan täcka byggnadens behov av kontinuerligt underhåll. Byggnaden går inte runt ekonomiskt och vid varje renoverings- och investeringsbehov finns starka ekonomiska incitament för att skjuta på underhållet lite till. ...och lite till ...och lite till. Kulturhistoriska och ekonomiska värden urholkas sedan, efterhand som byggnader förfaller utan möjlighet till ett systematiskt underhåll. Det slumpmässiga sätt man lappat och lagat på Gårdaskolan är ett uttryck för den ”strategin”.

Göteborgs Stads försäljning av Auktionsverket på Tredje Långgatan är annat exempel på hur äldre kommunala byggnader i privata händer hittat nya användningsområden som skapat stora nya stadsutvecklingsvärden

En annan negativ effekt är att omfattningen av stadens bidrag till förenings- och kulturverksamheter blir svåröverskådlig. Verksamheterna får stöd genom idrotts- och föreningsnämndens respektive kulturnämndens bidrag men också via lågt satta hyror från Fastighetskontoret och Higab. Det långsamma förfall det leder till är ett gammal rödgrönt arv som det nu är hög tid att vi hanterar.

Ett tydligare upplägg som gör det möjligt att underhålla byggnaderna är att hyrorna höjs till en nivå som gör det möjligt att underhålla dem, samtidigt som bidragen från nämnderna ökar för att täcka denna högre hyra. En positiv effekt är också att omfattningen av stadens stöd till förenings- och kultursektorn då blir mer överblickbart.

Arbetat framgångsrikt

Ett gott exempel på hur kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan hanteras på ett både strategiskt och ekonomiskt hållbart sätt finns i Borås. Kommunen har där arbetat framgångsrikt med bevarandet av vackra äldre industribyggnader genom att koppla dem till större utvecklingsprojekt. Där har man också räknat på hur mycket nybyggnad som behövs för att kunna finansiera bevarandet av de gamla byggnaderna. I Göteborg har Peab en liknande strategi med nybyggnad och bevarande vid Lyckholms fabriker, men har ännu inte rott det hela vägen i land. Göteborgs Stads försäljning av Auktionsverket på Tredje Långgatan är annat exempel på hur äldre kommunala byggnader i privata händer hittat nya användningsområden som skapat stora nya stadsutvecklingsvärden.

Samverkan med näringslivet

Från tidigare erfarenheter av uppskattningar om liknande projekt vet vi också att kostnaderna för att renovera Gårdaskolan sannolikt kommer att visa sig vara betydligt högre än 20 miljoner kronor, utan att fördenskull lösa några av byggnadens verkliga problem. Vi vill därför att fastighetskontoret i första hand söker en lösning för att bevara fastigheten utan att det innebär stora kostnader för skattebetalarna. Det bästa vore därför att integrera renoveringen av Gårdaskolan i ett utvecklingsprojekt för hela kvarteret. Där vill vi öppna för att samverka med näringslivet så att byggnaden skapar en kvalitet för helheten. Vid en försäljning går det att avtala om både bevarande och om verksamheter och hyresnivåer om det bedöms som lämpligt.

Det förfall och slumpmässiga underhåll som syns på Gårdakolan är inte värdigt. Det bästa skyddet för en gammal byggnad är en aktiv och ekonomiskt sinnad förvaltare med goda utvecklingsidéer. Därför vill Demokraterna öppna för de av näringslivets aktörer som förmår att skapa de värden som skolan verkligen kan ge till staden.

Martin Wannholt (D) , kommunalråd

Patrik Höstmad (D), fastighetsnämnden

Jan Jörnmark (D), byggnadsnämnden och HIGAB

Irene Sjöberg-Lundin (D), kulturnämnden

Niclas Winterquist (D), idrott- och föreningsnämnden

Lars Kerla (D), lokalnämnde