Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Tillsätt utvecklingsprojekt där matematikresultaten brister. I Göteborg bör utbildningsnämnden fokusera på skolor där mer än 30 procent får underkänt och följa de lyckade projekt som lärare är positiva till och som fungerat i andra kommuner, skriver debattörerna. Bild: Matteappen, Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

Så höjer vi Göteborgselevernas svaga matteresultat

I Göteborg finns över tio skolor där fler än 30 procent av niondeklassarna får underkänt på nationella provet i matematik. I två av skolorna får fler än 50 procent underkänt. Det är hög tid att prioritera matematikresultaten. Det skriver Henrik Appert och Arvid Gilljam, civilingenjörer och läromedelsutvecklare inom matematik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nationellt får 18 procent av eleverna i årskurs 9 underkänt på nationella provet i matematik. Det är kärnämnet med högst andel underkända elever. Elever som inte får godkänt i kärnämnen blir kraftigt begränsade i framtida studier och livsval. Studier visar att matematikresultaten är det ämne som korrelerar tydligast med hur individen lyckas i framtiden.

Matematik avgörande för framtiden

I inget annat ämne är det lika viktigt att elever fått rätt förkunskaper med sig från föregående nivå. I dag är det alltså centralt att elever har lärt sig rätt saker i lågstadiet för att sedan bygga vidare på dessa kunskaper på mellanstadiet. Trots detta arbetar vi fortfarande med förlegade metoder där elever är tvungna att utgå från en viss årskursbok. En elev som misslyckas med sexans nationella prov kommer sannolikt inte vara redo för kommande årskurser.

Receptet för att lyckas är istället att löpande följa var elever befinner sig i sin kunskapsutveckling och ge undervisning utifrån detta.

Receptet för att lyckas är istället att löpande följa var elever befinner sig i sin kunskapsutveckling och ge undervisning utifrån detta. I dag finns digitala lösningar som hjälper lärare att se vad elever har svårt för och att enklare kunna ge rätt stöd. I en utvärdering av denna typ av läromedel i Göteborgs stad var resultatet överväldigande positivt, där lärare belyser elevers ökade engagemang och hur lärare kunde disponera sin tid bättre. På så sätt kan skolan höja resultat, öka elevers motivation och förbättra lärares arbetsmiljö.

Satsningar för höjda resultat måste komma från kommunerna. I Halmstad har kommunen identifierat matematik som ett prioriterat utvecklingsområde. Motsvarande satsningar i Göteborgs stad finns inte, och den utvärdering som gjordes bortser man ifrån.

Erbjud matematik på elevens nivå

Med det som bakgrund föreslår vi:

Tillsätt utvecklingsprojekt där matematikresultaten brister. I Göteborg bör utbildningsnämnden fokusera på skolor där mer än 30 procent får underkänt och följa de lyckade projekt som lärare är positiva till och som fungerat i andra kommuner.

Inför standardiserade avstämningsprov med hjälp av digitala verktyg. Regelbundna avstämningar med digitala verktyg innebär att lärare, rektorer och kommunansvariga kan följa elevers kunskap löpande.

Stötta skolor i att implementera digitala lösningar som ett kostnadseffektivt alternativ för elever. Matematik måste kunna erbjudas på elevens nivå och inte vara begränsad av en årskursbundna läromedel.

Med rätt metoder kan vi vända den negativa trenden och säkerställa att alla elever får den matematikutbildning de förtjänar.

Henrik Appert, civilingenjör och apputvecklare inom matematik

Arvid Gilljam, civilingenjör och apputvecklare inom matematik