Så får Sverige Europas bästa polis till 2020

Den borgerliga regeringen hade ett enda övergripande kriminalpolitiskt mål när den tillträdde 2006: att öka antalet poliser så att fler brott kunde klaras upp. Det står nu klart att det misslyckats. Antalet poliser har visserligen ökat, men inte andelen uppklarade brott. Det är tvärtom. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har Polisens förmåga att knyta en gärningsman till ett anmält brott försämrats.

Med detta sätt att mäta ser vi hittills i år det sämsta resultatet sedan 2005. När det gäller vardagsbrott, till exempel inbrott och stölder, som drabbar många enskilda klaras till exempel bara 2,5 procent av de anmälda brotten upp.

Detta klena resultat är inte de enskilda polisernas fel. Sverige har en bra poliskår, med tusentals engagerade medarbetare, det vet jag efter alla kontakter och samtal jag haft med poliser och civilanställda genom åren. Men jag vet också att många av dem är frustrerade över att organisation, arbetssätt och metoder inte utvecklats.

Regeringens ansvar

Ansvaret för detta ligger ytterst på regeringen. Mellan år 2000 och 2010 ökade polisbudgeten med över 40 procent, och uppgår nu till över 20 miljarder kronor. Målet om 20 000 poliser är nått. Det var vi socialdemokrater som inledde utbyggnaden, och det fullföljdes sedan av de borgerliga. Problemet är att den sittande regeringen bara fixerade sig vid volymmål och mer pengar, och inte verkar ha brytt sig om kvalitets- och effektivitetsfrågor.

När man går in med så mycket nya skattepengar i en verksamhet, så måste man försäkra sig om att dessa resurser används effektivt. Det har inte skett, vilket bland andra Riksrevisionen kritiserat.

Måste göra ett omtag

Vi måste nu göra ett omtag när det gäller polisfrågorna. Sedan förra hösten har en särskild arbetsgrupp på den socialdemokratiska partistyrelsens uppdrag arbetat med att ta fram ett nytt kriminalpolitiskt program, det första på 18 år.

I dag, den 29 juni, presenterar vi arbetsgruppens förslag. Där säger vi bland annat att vår målsättning ska vara att Sverige ska ha Europas bästa polis år 2020. Vi ska då ligga i Europatoppen när det gäller andelen uppklarade brott på ett antal centrala områden, och det är till Sverige andra länders politiker och poliser ska komma på studiebesök om de vill lära sig hur man effektivast förebygger och bekämpar brott.

Fem konkreta förslag

För att nå dit lägger vi redan nu ett antal konkreta förslag:

1. Bättre utbildning, forskning och metodutveckling. Polisen måste bli en lärande organisation, och få stöd i sin metodutveckling av kriminologisk forskning av världsklass. Vi måste lära oss av de goda exempel som finns i andra länder när det gäller polisarbete, så att vi själva kan bli bättre. Polisutbildningen måste reformeras, förlängas och knytas till högskolan.

1. Fler civilanställda. Under ett antal år minskade antalet civilanställda inom polisen. Det har bl a fått till följd att poliser får sitta som arrestvakter och i receptioner, och att mycket tid går åt till administrativt arbete. Det är inte effektivt.

1. Enhetlig organisation. Vi har länge drivit att dagens 21 polismyndigheter ska slås samman till en. Efter många om och men förstod de borgerliga också det kloka i detta förslag. 2015 kan den nya organisationen vara på plats om regeringen skyndar på genomförandet. Men redan före det så måste arbetet mot den organiserade kriminaliteten samordnas bättre. Den är nu splittrad på olika regionala enheter och har inte visat sig effektiv enligt den utvärdering som gjorts av Brottsförebyggande rådet.

1. Effektivisera spaningsmetoderna. Telefonavlyssning är mycket effektivt när det gäller grov organiserad brottslighet, och det bör kunna användas i högre utsträckning när det t ex gäller grovt vapenbrott och narkotikabrott. Rikskriminalpolisen kommer nu att få möjlighet att beställa spaning från FRA, vilket kommer att ge dem bättre möjligheter att kartlägga och följa kriminella aktiviteter i utomlands, som kan ha betydelse för Sverige. Det kan till exempel gälla trafficking, narkotika- och vapenhandel. Vi måste också bättre reglera polisens infiltrationsverksamhet, så att detta mycket svåra och känsliga arbete kan genomföras på ett säkert sätt.

1. Förbättra personalpolitiken. Polisen som arbetsplats ska vara modern och professionell. Den ska präglas av gott ledarskap och goda utvecklingsmöjligheter för medarbetarna, både poliser och civilanställda. Vidareutbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet är viktigt för att man ska kunna göra ett bra jobb. De tendenser till lågt i tak och ovilja att hantera intern kritik som vi sett måste undanröjas.

Dessa fem punkter löser naturligtvis inte alla problem på en gång. Får vi förtroendet att leda landet efter valet 2014, så kommer utvecklingen av polisen och övriga rättsväsendet att bli en av våra viktigaste prioriteringar.

Morgan Johansson (S)

ordförande riksdagens justitieutskott

ordförande partistyrelsens rättspolitiska arbetsgrupp