Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vi vill ha en förändring, inte en inkluderingsstämpel på ett papper, skriver debattören.
Vi vill ha en förändring, inte en inkluderingsstämpel på ett papper, skriver debattören.

Sätt psykisk hälsa på skolschemat

Vi unga vill ha stöd tidigt och vi behöver kunskap nu. Tidiga insatser är kostnadseffektiva, sena insatser är dyra och vad gäller psykisk ohälsa är tidiga insatser avgörande för tillfrisknande, skriver Maj Nerdal.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Psykisk hälsa, är något som är otroligt viktigt. Trots det, får den inte den uppmärksamheten den behöver. Psykisk hälsa är ett välbefinnande som möter människans basala behov och gör att vi klarar av vår vardag. Jag hoppas kunna väcka den frekvent upprepade frågan ”Vad ska vi göra?”. För mig som ung är svaret nämligen självklart.

Utbilda och avdramatisera

Vi måste utbilda och avdramatisera psykisk ohälsa, utan att normalisera den. I dag behöver vi unga utbilda oss själva i ämnet, vilket inte ger oss verktygen vi behöver. På grund av bristen på utbildning i ämnet litar vi på den direkta information vi får.

Konsekvenserna blir att vi får ta del av falsk och onyanserad kunskap som kan spä på befintliga myter och försvåra för den som behöver att söka stöd. Detta ger samma effekt som när du har ont i magen och googlar symtomen och plötsligt tror du dig ha en rad sjukdomar. Därför är utbildning avgörande för att ge oss unga kunskap om vår situation. Och för att förstå hur vanligt det är och att det är okej att ha dessa känslor.

Utbildning gör psykiskt lidande mindre otäckt och mindre laddat. Inom organisationen Tilia, som jag stolt representerar, trycker vi på hur vi inte bara kan arbeta akut utan att vi också måste arbeta förebyggande och främjande för psykisk hälsa.

Kunskap är makt

Om vi ger oss unga kunskap, ger vi oss också egen makt, verktyg att ta hand om oss själva, att tidigt upptäcka psykiskt lidande och att tidigt söka hjälp för vårt välmående. Över 50 procent av Sveriges unga mellan 16-29 år lider av psykiska besvär som oro, ängslan och ångest enligt Folkhälsomyndigheten och de förtjänar att vi hjälper dem. Inte bara när det är akut.

Det är också viktigt att nämna att utbildning inom psykisk (o)hälsa inte bara ska vara någon slags tröstföreläsning. Att höra att många mår dåligt och att det finns andra utvägar, och att det blir bättre är lätt att säga men svårt att känna. Titta på vad som läggs ut på de sociala plattformarna unga i dag befinner sig på. Se om den är korrekt och lär därefter ut vad som stämmer.

Om vi ber om hjälp, hjälp oss. Vi litar på er med våra liv, för även om det pratas om hur viktigt det är med psykisk hälsa verkar det aldrig riktigt gå in och bli verkliga förslag i praktiken. Vi unga är vana vid av att ingen lyssnar. Politiker, lärare och rektorer skriver hur de så gärna vill ha unga åsikter. Men när det väl kommer till kritan är vår röst bara en fin kommentar på ett papper.

Ni behöver vinna oss unga tillbaka och våra behov är tydliga.

Ni behöver vinna oss unga tillbaka och våra behov är tydliga. Vi kan inte längre vänta på att det ska bli så pass akut att vi inte längre orkar leva, utan vi vill ha stöd tidigt och vi behöver kunskap nu. Tidiga insatser är kostnadseffektiva, sena insatser är dyra och vad gäller psykisk ohälsa är tidiga insatser avgörande för tillfrisknande.

Vi vill ha en förändring, inte en inkluderingsstämpel på ett papper. Ni undrar vad ni ska göra? Utbilda oss, hjälp oss, ta oss på allvar och lyssna.

Maj Nerdal, Ung röst Tilia