Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Att barn och unga inte får stöd och verktyg att utveckla och stärka sin språkliga och kommunikativa förmåga påverkar inte bara individen utan har långtgående effekter för hela samhället, skriver debattörerna. Bild: Privat, Hatten Förlag

Sätt in logopeder i skolan så stärker vi elevernas språkförmåga

Många unga vuxna i dag har så stora brister i språk-, läs- och skrivförmåga att de har svårt att möta arbetsmarknadens krav. Utöka därför elevhälsan med logopeder så fler elever får möjlighet att stärka sitt språk och sin förmåga att läsa och skriva, anser bland andra Elvira Ashby, logoped, författare och ledamot i Svenska Logopedförbundet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Utbildningsradions dokumentär Skrivglappet visar att många unga vuxna i dag har så stora brister i språk-, läs- och skrivförmåga att de har svårt att möta arbetsmarknadens krav. Har vi svikit våra unga frågar de sig? Svaret på den frågan är i många fall ja, men vi kan göra om och göra rätt. Tydligare riktlinjer och en utbyggd elevhälsa skulle göra stor skillnad.

Språket är, som Utbildningsradions undersökning lyfter fram, oerhört viktigt. Både för hur vi klarar studier och arbete men också för samhället i stort.

Forskning har visat att personer med språkliga svårigheter i högre utsträckning drabbas av psykisk ohälsa. I en studie i Storbritannien såg man också att 66–90 procent av personer dömda för ungdomsbrott hade bristande språkliga förmågor och en läs- och skrivförmåga långt under det förväntade. Att svika barn och ungdomar på det här området har stora konsekvenser.

Språket är grunden

Språket är ett grundläggande verktyg för inlärning och samspel. Det är språket vi använder för att resonera, reflektera och uttrycka tankar, känslor och åsikter. Som gymnasieläraren och debattören Filippa Mannerheim uttrycker det i dokumentären: ”När vi lär oss skriva så lär vi oss tänka.” Att barn och unga inte får stöd och verktyg att utveckla och stärka sin språkliga och kommunikativa förmåga påverkar inte bara individen utan har långtgående effekter för hela samhället.

Det är därmed av yttersta vikt att skola och förskola lägger tid på att utveckla barnens språk-, läs- och skrivförmåga.v

Det är därmed av yttersta vikt att skola och förskola lägger tid på att utveckla barnens språk-, läs- och skrivförmåga. Detta bör genomsyra undervisningen från förskoleåren och ända upp i gymnasiet, men som logopeder vill vi påpeka att samhället inte kan lägga allt ansvar enbart på lärarna.

Varenda elev i vårt utbildningssystem behöver hjälp att utveckla sitt språk, både muntligt och skriftligt, men i våra skolor finns också en stor andel elever som behöver extra anpassningar och stöd. I varje klass går elever med språkstörning, dyslexi och andra funktionsnedsättningar, och utöver dem har vi en stor grupp barn som har svenska som andraspråk. Att som ensam lärare möta och tillgodose alla dessa behov är ofta en omöjlig uppgift.

Skolan ska se till många behov

Lärare gör ett fantastiskt jobb, men behöver en utbyggd elevhälsa i ryggen för att möta alla enskilda elevers behov och utmaningar. Läroplanen säger att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och för att kunna uppnå detta mål måste resurser och kunskap finnas tillgängligt i skolorna.

Logopeder är experter på tal- och språkutveckling samt läs- och skrivsvårigheter och kan utöver att diagnostisera och behandla svårigheter inom dessa områden även stå för en gedigen kunskapsbas som stöd för det pedagogiska arbetet. En del kommuner har börjat anställa logopeder till grundskolans elevhälsa och förskolans barnhälsoarbete, men denna utveckling går alldeles för långsamt.

Med en utbyggd elevhälsa där logopeder alltid ingår skulle fler elever få möjlighet att utveckla och stärka sin språk-, läs- och skrivförmåga. Detta skulle också jämna ut skillnader som i dag finns mellan olika delar av landet.

Tillgången till logoped för skolelever är i dag generellt begränsad men varierar också oerhört mycket mellan olika regioner. En sammanställning i tidningen Logopeden tidigare i år visade att i de flesta delar av landet avslutar regionens logopedmottagning kontakten med barnen vid skolstart. Bakgrunden till detta är hårda prioriteringar då resurserna är knappa även på denna nivå.

Språkstörning faller mellan stolarna

Då riktlinjerna och ansvarsfördelningen mellan regioner och kommuner är otydliga, och kommunens elevhälsovård inte har möjlighet att ta vid, faller skolbarn med språkstörning ofta mellan stolarna helt och får inget stöd alls.

Logopedförbundet har länge arbetat för mer resurser både på regional och kommunal nivå och för att logopeder ska bli en lagstadgad del av elevhälsan. Utöver det behövs också tydligare riktlinjer och ett utökat samarbete.

Ansvariga på alla nivåer måste ta detta på allvar. Alla elever har rätt att utveckla sitt språk och sin läs- och skrivförmåga. Alla lärare måste få det stöd de behöver.

Nu är det dags att göra verklighet av en skollogoped i varje skola. Något annat har vi som samhälle inte råd med.

Elvira Ashby, leg logoped, författare och ledamot i Svenska Logopedförbundet

Julia Andersson, leg logoped och ledamot i Svenska Logopedförbundet

Lina Öinert, leg logoped och ledamot i Svenska Logopedförbundet