Coronakrisen har pågått i ett år nu. De värsta farhågorna om en fördubblad arbetslöshet blev inte verklighet, men krisen har ändå skapat akuta problem på arbetsmarknaden och skadorna blir allt djupare ju längre krisen varar. På ett år har 72 000 jobb försvunnit i näringslivet, 64 000 av dem i tjänstesektorn. Dessutom är 65 000 personer korttidspermitterade från sina jobb. Risken är stor att många av dessa jobb inte kommer att finnas kvar när korttidsarbetet så småningom fasas ut.
En allmän och permanent sänkning av arbetsgivaravgifterna bör vara en av de första åtgärderna för att arbetsmarknaden ska kunna återhämta sig från Coronakrisen. En sänkning av arbetsgivaravgifterna för alla är snabb och enkel. Den kräver till skillnad från stödet till korttidsarbete och andra selektiva åtgärder varken tidsödande ansökningar eller större administration. Den riskerar heller inte att gynna vissa branscher och företag på bekostnad av andra.
Angelägen reform
Att sänka arbetsgivaravgifterna är en angelägen reform som borde ha genomförts för länge sedan. De svenska kostnaderna för att anställa är betydligt högre än i våra konkurrentländer. Detta märks särskilt inom den privata tjänstesektorn där medarbetarna och deras kunskap är den viktigaste produktionsfaktorn. Svenska arbetskraftskostnader inom tjänstesektorn är de sjätte högsta i Europa. Hela 20 procent högre än i Tyskland och 32 procent högre än i Euroländerna.
En av de viktigaste förklaringarna till detta är att de svenska arbetsgivaravgifterna, 31,42 procent av lönesumman, är de högsta i hela EU. Arbetsgivaravgifterna infördes i början av 1960-talet för att finansiera utbyggnaden av socialförsäkringssystemen men har sedan dess tiofaldigats. Dessutom består en allt större andel av arbetsgivaravgifterna av ren skatt på arbete. Den allmänna löneavgiften – som inte ger den anställde några sociala förmåner – uppgår nu till 11,62 procent. Höjningen av den allmänna löneavgiften, sedan den infördes 1995, motsvarar 3 200 kronor i månaden för en genomsnittlig anställd. Det är 700 kronor mer än vad samma person får i jobbskatteavdrag.
De höga svenska arbetsgivaravgifterna driver upp personalkostnaderna i arbetsintensiva näringar som service, handel och besöksnäringen.
För tolv år sedan sänktes arbetsgivaravgifterna med en procentenhet för att motverka effekterna av finanskrisen. Sedan dess har politiken nöjt sig med tillfälliga sänkningar, riktade mot unga eller mot de minsta företagen.
Skapar över 100 000 jobb
Handelns Utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Almega beräknat hur många nya jobb som skulle skapas genom att sänka den allmänna löneavgiften med tre procentenheter. Och resultaten i den nya rapporten är tydliga: Det skapar 107 000 nya hel- och deltidsjobb i näringslivet, varav hela 69 000 inom den privata tjänstesektorn. Hälften av de nya tjänstejobben skulle skapas i stora och arbetsintensiva tjänstebranscher som handel och besöksnäring. Sänkt löneskatt får störst effekt på företagens kostnader i dessa branscher samtidigt som lönerna är något lägre där, vilket betyder att de sänkta kostnaderna lättare kan omvandlas till nyanställningar. Det vore en viktig hjälpande hand till de branscher som drabbats hårdast av Coronakrisen.
Ett betydande antal nya jobb skapas i andra delar av tjänstesektorn, exempelvis inom servicesektorn och inom utbildning. Även inom kunskapsintensiva tjänstebranscher som konsultverksamhet samt IT och kommunikation beräknas sänkningen av löneskatten bidra till att skapa mellan 7 000 och 8 000 nya permanenta jobb.
Att sänka löneskatterna med tre procentenheter skulle kosta 40 miljarder kronor om året när man räknat bort den skattesänkning som berör anställda i den offentliga sektorn. Men i praktiken kostar reformen nio miljarder kronor.
De nya jobb som reformen skapar beräknas leda till ökade intäkter från arbetsgivaravgifter, inkomstskatter, moms- och andra konsumtionsskatter som tillsammans leder till en självfinansieringsgrad på 77 procent. Utöver detta kommer sannolikt även utgifterna för arbetslöshetsersättning och bidrag att minska.
Skattesänkningen kommer också att ha andra positiva effekter. Ökad sysselsättning i företag leder till ökade inköp av både varor och tjänster och stimulerar ökad produktion och sysselsättning bland leverantörer och i den kringliggande ekonomin.
När de kortsiktiga krisåtgärderna så småningom fasas ut och svensk ekonomi vaknar efter krisen måste en generell och permanent sänkning av löneskatterna vara en hörnsten i det åtgärdspaket som startar återhämtningen på allvar.
Sänkta löneskatter gör dessutom villkoren för att driva företag mer attraktiva. Fler nya företag kan skapas och nedläggningstakten minska, vilket bidrar till en ökad efterfrågan på arbetskraft.
När de kortsiktiga krisåtgärderna så småningom fasas ut och svensk ekonomi vaknar efter krisen måste en generell och permanent sänkning av löneskatterna vara en hörnsten i det åtgärdspaket som startar återhämtningen på allvar.
Thomas Erséus, vd, Almega
Andreas Åström, näringspolitisk chef, Almega
Patrick Joyce, chefekonom, Almega